KÖLDBRYGGORS EFFEKT PÅBYGGNADENS KLIMATSKAL OCH ENERGIANVÄNDNING : Jämförelse mellan det generella påslaget och numeriska analyser, fallstudie Kv. Kaksmulan i Stockholm

Detta är en M1-uppsats från Mälardalens högskola/Akademin för ekonomi, samhälle och teknik

Sammanfattning: Utsläpp från produktion av el och värme utgör 26% av de globala utsläppen. Energianvändningen i byggnader beror på olika faktorer, en av faktorerna är köldbryggor. En köldbrygga är en sämre isolerad del i en konstruktion. På grund av köldbryggor ökar energianvändningen för en byggnad vilket leder till högre utsläpp. Förutom utsläpp bidrar köldbryggor till bland annat till fuktskador och sämre termiskt inneklimat. Fuktskador bidrar till hälsorisker så som astma och allergier. Det termiska inneklimatet påverkar byggnadens klimat som gör att en persons termiska komfort påverkas. Den termiska komforten upplevs i ett utrymme där det tillexempel kan vara för kallt eller varmt. Beräkning av köldbryggor kan genomföras på olika sätt. I detta examensarbete har Kv. Kaksmulan studerats och de vanligaste köldbryggorna har observerats. Med hjälp av datorprogrammet Flixo Energy har noggrannare beräkningar för kaksmulan gjorts. Beräkningarna har legat i grund till jämförelse av det generella påslag samt schablonvärden enligt svensk standard genomförts. En sammanställning av beräkningsresultat för fyra olika linjära köldbryggor i ett exempel för ett aktuellt flerbostadshus visar att värmeförlusterna, på grund av transmission, ökade med 86 % med schablonvärden. Motsvarande ökning blev endast 26 % enligt noggrannare beräkningar med hjälp av Flixo Energy. De noggrannare beräkningarna i jämförelse med det generella påslaget på ungefär 20 % visar en differens på 6 procentenheter. En byggnad utan loftgångar hade en ökning av transmission med 20 % samtidigt som motsvarande byggnad med loftgångar runt hela byggnaden hade en ökning på 39 %. För en byggnad med endast fönster som fasad blev ökningen av transmission 25 %. För en likadan byggnad men med en sämre fönstersmyg blev ökningen 35 %. De styrande faktorerna för fallstudiens typ av byggsystem beror på hur mycket loftgångar byggnaden har samt hur bra/dålig fönstersmygens köldbryggevärde är. Ju fler meter loftgång och ju sämre köldbrygga i fönstersmygen, desto större påslag krävs. Ett tydligt resultat från examensarbetet är att även en ganska måttlig linjär köldbrygga kan få stor betydelse för byggnadens totala värmeförluster om det handlar om en mycket stor sammanlagd längd för köldbryggan. Eftersom olika metoder kan ge olika resultat när det gäller inverkan av köldbryggor är det bra om man kan jämföra olika metoder. Om möjligt är det bra om man kan jämföra med en manuell beräkning, och om möjligt också med mer än ett dataprogram.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)