"Jag tror vi behöver bli mer tränade i att prata om livet och döden och universum" : En kvalitativ studie om betydelsen av den existentiella hälsan inom kommunalt och regionalt folkhälsoarbete bland barn och unga

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan Kristianstad/Fakulteten för hälsovetenskap

Sammanfattning: Inledning: Den psykiska ohälsoutvecklingen bland barn och unga är idag ett allvarligt folkhälsoproblem. Evidens påvisar att den existentiella hälsan har betydelse för psykisk hälsa och välbefinnande. Snacka om livet (SOL) är ett projekt som utformats för att främja barn och ungas existentiella hälsa. Ett fortsatt arbete med projektet är beroende av att det skapas förutsättningar för områdets implementering och att politiken och beslutsfattare prioriterar området. Syfte: Att undersöka upplevelsen av den existentiella hälsan inom Skånes kommunala och regionala sektorsövergripande folkhälsoarbete i främjandet av barn och ungas psykiska hälsa. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med tio deltagare med ledande befattning inom kommun och region. Informanterna selekterades utifrån ett strategiskt urval. Intervjuerna genomfördes med semistrukturerad metod och med ett genomgående etiskt beaktande. Empirin analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att området är nytt, viktigt och aktuellt i relation till den psykiska ohälsan bland barn och unga. Begreppet upplevdes i viss mån komplext och tabubelagt men beskrevs även ha stora vinster för individ och samhälle. Den existentiella hälsan uppfattades kunna stärka och rusta barn och unga. En förutsättning för områdets implementering menades bland annat vara att begreppet inkluderas i folkhälsoarbetet. Konklusion: Studien har kunnat bidra med ytterligare evidens och kunskap till detta relativt nya och outforskade område. Den existentiella hälsan är en resurs i såväl det förebyggande som främjande folkhälsoarbetet. Studien har identifierat att health literacy kan vara ett viktigt verktyg för områdets integrering inom folkhälsan. Begreppet behöver tydliggöras, medvetandegöras och få utrymme i det folkhälsovetenskapliga perspektivet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)