Talet om Teknik 1

Sammanfattning: Teknikämnet har sedan det införlivades i gymnasiet på 1960-talet breddats innehållsmässigt. Från att ha varit fokuserat på främst konstruktion och tillverkning till att innefatta snabbtväxande och betydelsefulla områden som exempelvis energi- och informationsteknik samtidigt som aspekter kring hur teknik påverkar och samverkar med människan och samhället har lagts till. Kursen Teknik 1, fick sin nuvarande utformning i samband med läroplansomarbetningen 2011. Kursen är på 150 poäng, vilket motsvarar 150 timmar eller 7,5 veckas heltidsstudier och läses av samtliga elever på gymnasiets teknikprogram oavsett inriktning. Teknik 1 är med andra ord en omfattande kurs både sett till innehåll och till allokerad undervisningstid för de gymnasieelever som aktivt valt en utbildning inom området. Denna studie undersöker hur ämnesplan, läromedel och undervisande tekniklärare uttrycker sig om kursen Teknik 1. Hur ser de som står kursen närmast på dess syfte? Vad är kursens kärna? Hur talas det om Teknik 1? Analysen är gjord med en diskursiv ansats utifrån de didaktiska frågorna varför, vad och hur. Resultatet visar på såväl samstämmighet mellan olika aktörer som uppenbara skillnader och det faktum att det råder diversitet inom en grupp som besitter en likvärdig position utifrån hur de kan påverka kursens utformning. Det råder exempelvis enighet bland de tillfrågade aktörerna att Teknik 1 är en kurs som skall vara tekniskt allmänbildande och locka gymnasieelever till fortsatta studier inom teknikämnet och i förlängningen en teknisk yrkesbana. Kursens syfte att vara en tydlig ambassadör för hållbar utveckling, vilket statueras i ämnesplanen, fullföljs inte med samma kraft i den vanligaste förkommande läroboken för kursen. Det nämns bland lärarna, men har inte heller här den framtoning som styrdokumenten vill göra gällande. Läromedlet har ett större historisk perspektiv på kursen än övriga aktörer. De undervisande lärarna ser kursens bredd och tolkningsutrymme som en tillgång och en svårighet; det ger generösa möjligheter för egna initiativ samtidigt som det krävs erfarenhet och teknisk bredd hos den utövande läraren. I dagsläget upplevs det inte finnas något läromedel som täcker kursens innehåll på ett tillfredsställande sätt, vilket återigen ställer höga krav på den som undervisar. Teknikutvecklingsprocessen är ett centralt innehåll som genomgånede betonas av alla aktörer, vilket även förespråkas internationellt. Kursen har en ämnesöverskridande karaktär och samarbeten med andra ämneslärare görs liksom att arbeta fram en bra blandning mellan teoretiska och praktiska moment i undervisningen. Utformningen begränsas till viss del av tillgängliga resurser, men även här ligger ett stort ansvar på den undervisande lärarens kreativitet och kompetens.