Värdet av naturmöten för barn på skolgården

Sammanfattning: "If children don’t grow up knowing about nature and appreciating it, they will not understand it. And if they don’t understand it, they won’t protect it. And if they don’t protect it, who will?" (Attenborough 2014) Arbetet är uppbyggt kring barns syn på deras skolgårdar. Barnen anses vara en viktig del i samhället, samtidigt upplevs det som att de förbises och inte tas på allvar i deras egna miljöer. Det finns bristfällig information om just barns synvinkel och fokus hamnar hellre på barns deltagande i gestaltning. Ett vanligt problem är att fråga om barns önskemål och sedan räkna med det som ett deltagande. Traditionella lekmiljöer med lekredskap är en del av deras vardag och blir lätt ett önskemål i gestaltning. Istället bör undersökningar utföras med barnen, för att se vilka områden som uppskattas och vad som möter deras behov. Mycket av litteraturstudien tyder på att det finns många fördelar av att uppleva naturmöten i barndomen. Välmående, uppförande och relation till naturen gynnas av rik tillgång på grönytor. Skolgården kan vara en trygg plats som ger ett stort värde för barns utforskande och bör gestaltas med fler vegetativa ytor. Undersökningen på skolorna fokuseras på barns uppfattning om skolgården och deras relation till natur. Det finns en antydan till att skolgården som har låg tillgång på vegetation uppskattas mindre och bidrar till färre fantasilekar, medan hög andel grönytor leder till fler fantasilekar. Dock finns det skillnader i undersökningen som kan påverka resultatet och studien är för liten för att vara avgörande. Däremot kan den användas som en början att ta vara på barns synvinkel och öka förståelsen för hur betydelsefull deras sätt att leka är.