Praktisk utfodring av katter i Sverige : en enkätundersökning om hur kattägare utfodrar sina katter och var de hämtar information om foder

Sammanfattning: Hur svenska kattägare utfodrar sina katter i praktiken och var de inhämtar information om foder är ett relativt outforskat ämne. Att få bättre förståelse för vad som är viktigt för kattägare i deras val av foder kan öka djurhälsopersonalens förmåga och kompetens att ge råd kring nutrition. I detta arbete genomfördes en internetbaserad enkätundersökning där kattägare fick svara på frågor kring vad som var viktigt för dem vid val av foder, var de hämtade sin information kring foder och huruvida de litade på djurhälsopersonalens kompetens att kunna ge foderråd. Enkäten skickades ut till medlemmar i fem Facebookgrupper inriktade på kattägare i Sverige. Arbetet består även av en sammanställning av tidigare studier och enkätsvar från svenska kattägare. Resultatet baseras på 669 fullständiga enkäter från kattägare. Enkätsvaren visade att konventionella torr- och våtfoder är det främsta alternativet för de flesta kattägare, och en kombination av dessa var det vanligaste utfodringsalternativet. En övervägande del av kattägarna gav sina katter fri tillgång till foder, i stället för att ge det portionerat. Andelen kattägare som utfodrade med färskfoder var relativt liten, men troligen är det en grupp som har växt och som kommer att bli ännu större i framtiden. Huruvida det har blivit vanligare att utfodra svenska katter med färskfoder är inte något som detta arbete kan svara på, då utbudet av tidigare studier inom ämnet är mycket begränsat. Enkätstudien visade också att de flesta kattägare gav sina katter godis utöver den dagliga fodergivan. Att ett foder har bra näringsinnehåll var det som svenska kattägare uppgav vara viktigast för dem vid valet av foder. Det näst viktigaste var smakligheten för katten. Vid utfodring var det vanligast att basera mängden foder på kattens aptit, tätt följt av dess vikt och hull. De flesta svenska kattägare i arbetet vände sig till veterinär eller annan djurhälsopersonal för att få råd om foder. Generellt var också förtroendet för djurhälsopersonalens förmåga att ge råd kring foder högt. En grupp som stack ut var dock de som utfodrade med färskfoder. Dessa litade i mycket mindre utsträckning på djurhälsopersonal i dessa frågor, och valde i stället att vända sig till bland annat sociala medier för att få foderinformation. Resultatet av denna studie visar att svenska katter utfodras på ungefär samma sätt som katter i andra länder. Den visar också att djurhälsopersonal står inför en utmaning gällande kommunikationen kring foder, då förtroendet för dessa yrkesgrupper är så pass lågt bland de som utfodrar med färskfoder. Sammanfattningsvis är det viktigt för djurhälsopersonal att hålla sig uppdaterad om trender inom foder och utfodring för att på så sätt kunna ge adekvata och väl underbyggda råd.