Riskfaktorer för förlossningsdepression samt förebyggande åtgärder – En litteraturbaserad studie

Sammanfattning: Introduktion: Ungefär var åttonde kvinna drabbas av en depression efter att hon genomgått en förlossning. Den kan pågå alltifrån några veckor uppemot ett par år. En förlossningsdepression påverkar inte enbart mamman, utan bidrar även till att familj och närstående påverkas negativt. Depressionen kan dessutom få negativa konsekvenser för barnets utveckling. Förlossningsdepression klassas som ett tabubelagt problem, vilket gör det svårare att upptäcka mammor som har drabbats. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan socioekonomisk status (SES) och förekomsten av förlossningsdepression. Vidare syftade studien till att utreda om modellen EPDS var en effektiv metod i det förebyggande arbetet mot förlossningsdepression. Metod: En litteraturbaserad studiedesign användes och materialet bestod av 13 kvalitetsgranskade artiklar. Artiklarna, som alla bestod av kvantitativ data, valdes ut genom olika vetenskapliga tidskrifter från databaserna Pubmed, Scopus och Cinahl. Resultat: Resultatet delades in i tre delar utefter rapportens frågeställningar; Socioekonomisk status, Andra riskfaktorer och EPDS som screeningmetod för förlossningsdepression. Resultatet visade att kvinnor med låg socioekonomisk status hade en ökad risk för att utveckla förlossningsdepression. En utsatt ekonomisk situation urskiljdes som den största riskfaktorn. Att vara ung mamma, att vara invandrare eller tillhöra en etnisk minoritetsgrupp samt att ha brist på socialt stöd var även identifierade som orsaker. Beträffande andra riskfaktorer var tidigare påfrestande livsförhållanden och depression, innan eller under graviditet, de största riskfaktorerna. EPDS visade sig vara en bra metod med hög sensitivitet och specificitet. Det fanns dock vissa brister med metoden. En av dem var att EPDS bör användas olika beroende på ålder samt kulturell och socioekonomisk bakgrund hos mamman. Diskussion/Slutsats: Socioekonomisk status har en bidragande roll i utvecklandet av förlossningsdepression hos kvinnor. EPDS betraktas som en bra metod, som bör användas kontinuerligt inom hälso- och sjukvården för att förebygga, samt upptäcka depression under och efter graviditeten.