Ekonomiska sanktioner, ett tveeggat svärd?

Sammanfattning: Ekonomiska sanktioner används i första hand som ett medel för att utöva press när en stat inskränker på mänskliga fri- och rättigheter. Det material vi presenterar visar dock på att sanktionsutövande även kan förekomma när en stat bryter emot demokratiska rättigheter. Senare forskning visar även att sittande regimer alltför ofta inte blir drabbade utav dessa ekonomsiska sanktioner, utan att det snarare är folket i staten som får lida. Denna uppsats kommer analysera vilka effekter ekonomiska sanktioner kan komma att ha på en stats demokratiutveckling. Arbetet görs genom en komparativ studie, där vi empiriskt ser på den demokratiska utvecklingen i sanktionerade länder samt två mindre fallstudier med Sydafrika och Panama som illustrativa exempel på när ekonomiska sanktioner verkar fungerar och när det inte gör det. Frågan som försöker besvaras är: Har ekonomiska sanktioner någon effekt på en stats demokratiutveckling? Utifrån ovannämnda frågeställning prövas även ett antal teorier om sanktioner, handel och olja för att kontrollera och finna signifikans i det empiriska material som presenteras. Resultatet av analysen visar att vi ej kan finna någon signifikans vare sig för den positiva eller negativa teoribildningen av ekonomiska sanktioner på en stats demokratiutveckling samt att de presenterade handelsteorierna inte helt har stöd i det empiriska material vi presenterar. Däremot ser vi en signifikant påverkan av utbildning och olja på staters demokratiutveckling.