Styrelseledamots ansvar vid kapitalbrist - Särskilt vid underlåtenhet att upprätta kontrollbalansräkning

Sammanfattning: Sedan 1895 har det inom aktiebolagsrätten funnits bestämmelser om tvångslikvidation på grund av kapitalbrist. Det övergripande syftet med bestämmelserna är att sätta upp gränser för hur långt en förlustbringande verksamhet får fortsätta innan verksamheten måste avbrytas genom likvidation. Bestämmelserna innebär att styrelsen har en skyldighet att agera i ett antal situationer. Styrelsen ska, när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, genast upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning. Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera vilket ansvar som styrelseledamöterna i ett aktiebolag har om styrelsen underlåter att upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning. De första frågeställningar som ska besvaras rör rekvisiten skäl att anta och genast. När finns det skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet? Hur lång tid innefattar rekvisitet genast? Vilka åtgärder ska styrelsen vidta inom den tidsfrist som kommer till uttryck genom rekvisitet genast? Sammanfattningsvis kan konstateras att vilka omständigheter som innebär att styrelsen har, eller borde ha, skäl att anta kritisk kapitalbrist och när dessa omständigheter är tillräckliga för att ge upphov till styrelsens aktivitetsplikt skiljer sig åt från fall till fall. Det finns emellertid ett antal omständigheter som bör föranleda att styrelsen är extra uppmärksam på bolagets kapital, till exempel om flera betalningar av betydande värde kan tänkas utgå, om bolaget gör en större förlustaffär eller om bolagets kostnader har varit särskilt höga. Den tidsfrist som kommer till uttryck genom rekvisitet genast börjar löpa vid den tidpunkt då någon i styrelsen insett eller borde ha insett att det finns skäl att anta kritisk kapitalbrist. Inom denna tidsfrist ska styrelsen upprätta en kontrollbalansräkning, det vill säga framta och fastställa en kontrollbalansräkning. Bolagets revisor behöver däremot inte granska kontrollbalansräkningen inom denna tidsfrist. Hur lång tidsfristen är beror på olika faktorer hänförliga till bolaget som exempelvis verksamhetens art och omfång. Styrelsen bör dock ha som riktlinje att inom två månader upprätta en kontrollbalansräkning. Om styrelsen i ett bolag underlåter att genast upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning blir styrelseledamöterna personligen ansvariga för bolagets förpliktelser. Med anledning därav uppstår några frågor gällande en styrelseledamots ansvar. Vilka är förutsättningarna för att ansvar ska uppkomma? Vad krävs för att ansvarsperioden ska komma till ett slut? Vilka av bolagets förpliktelser har en styrelseledamot ansvar för? Kan en styrelseledamot undgå ansvar? Analysen visar att en styrelseledamots ansvar är knutet till styrelsens underlåtenhet. Det innebär att ansvarsperioden börjar löpa när den tidsfrist som kommer till uttryck genom rekvisitet genast når sitt slut. För att personligt betalningsansvar ska uppkomma krävs det att det förelegat en faktisk kritisk kapitalbrist i bolaget vid den tidpunkt då det fanns skäl att anta kritisk kapitalbrist. Vidare uppkommer inget ansvar om bolagets eget kapital återhämtar sig till en nivå över den kritiska gränsen efter den tidpunkt då det fanns eller borde ha funnits skäl att anta kritisk kapitalbrist, men innan den tidsfrist som kommer till uttryck genom rekvisitet genast löper ut. Om en ansvarsperiod har börjat löpa kan den komma till ett slut om en kontrollbalansräkning eller årsredovisning som utvisar att bolagets eget kapital uppgår till det registrerade aktiekapitalet läggs fram på bolagsstämma. För de bolag som har en vald revisor krävs det dessutom att kontrollbalansräkningen eller årsredovisningen har granskats av bolagets revisor innan den läggs fram. Därutöver torde ansvarsperioden kunna komma till ett slut genom att styrelsen vidtar en rättelse, det vill säga genom att styrelsen upprättar en kontrollbalansräkning och, om bolaget har en vald revisor, låter bolagets revisor granska den. Analysen visar vidare att styrelseledamöterna har personligt betalningsansvar för förpliktelser som uppkommer för bolaget under ansvarsperioden. Bedömningen av när en förpliktelse ska anses ha uppkommit görs i det enskilda fallet med beaktande av syftet med bestämmelserna om personligt betalningsansvar. För att syftet med bestämmelserna om personligt betalningsansvar ska uppnås bör det beaktas vilka rättsliga och faktiska möjligheter att påverka avtalsförhållandet som funnits under ansvarsperioden. Det är då av betydelse om bolaget har haft en avtalsenlig rätt att avbeställa prestationen utan att drabbas av ersättningsskyldighet. Den styrelseledamot som visar att han eller hon inte har varit försumlig kan emellertid undgå personligt betalningsansvar. En styrelseledamots ansvar ska bedömas utifrån det förhållandet att varje styrelseledamot är skyldig att hålla sig underrättad om förhållandena i bolaget. Omständigheter som utgör en grund för ansvarsfrihet är exempelvis om styrelseledamoten har undanhållits väsentlig information om bolagets ekonomiska ställning, har givits en felaktig bild av bolaget eller har drabbats av en allvarlig sjukdom som gör att denne inte kan delta i styrelsearbetet. En speciell situation uppstår om en styrelseledamot inträder eller utträder under ansvarsperioden. För att uppnå syftet med uppsatsen är frågan således vilket ansvar en styrelseledamot har som inträder respektive utträder under ansvarsperioden. En inträdande och utträdande styrelseledamots ansvar ska bedömas med beaktande av ledamotens agerande i det enskilda fallet. En styrelseledamot som inträder under ansvarsperioden åläggs personligt betalningsansvar för de förpliktelser som uppkommer efter dennes inträde, om styrelseledamoten inte kan visa att han eller hon inte har varit försumlig. En styrelseledamot som utträder under ansvarsperioden har även att visa att denne inte har varit försumlig, om han eller hon ska undgå personligt betalningsansvar för de förpliktelser som uppkommer under ansvarsperioden fram till själva utträdet. Det är emellertid oklart hur en styrelseledamots ansvar för de av bolagets förpliktelser som uppkommer efter utträde ska bedömas. En styrelseledamot som utträder ur styrelsen under ansvarsperioden blir i vart fall inte automatiskt fri från ansvar.