Simma mot vågorna : Vilka uppfattningar om och erfarenheter av momentet simning bär nyanlända elever med sig i mötet med det svenska skolsystemet?
Sammanfattning: ”Människan är den enda varelse som i någon intressant och utvecklad mening undervisar sin avkomma” (Säljö, 2015, s. 11). Ur existentiell synvinkel är frågan varför lätt att besvara. Människans överlevnad i samtiden och barnens livschanser och överlevnad i framtiden, ökar genom undervisning. I Sverige har simförmåga och simkunnighet fått ett stort kulturellt värde i såväl primär socialisation (undervisning av familj, släkt och vänner) som sekundär socialisation (läroplansstyrd undervisning i skola). Under de senaste åren har många människor anlänt till Sverige, för att undkomma krig och förföljelse i hemländerna. I skolan visar det sig att många nyanlända barn och ungdomar inte kan simma. I kunskapskraven för åk 6 och åk 9 i ämnet idrott och hälsa står det tydligt “Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge” (Skolverket, 2011, s. 51-54). Detta måste eleven kunna för att minst få betyget E i ämnet idrott och hälsa. En viktig fråga är då vilka erfarenheter av vattenvana och simning som dessa barn och ungdomar bär med sig från sina tidigare hemländer. Forskningsingången i denna studie är att utveckla yrkeskompetensen genom att få förståelse för och kunskap om nyanländas förförståelse av momentet simning och vilka anpassningar som behöver göras för att eleverna ska klara momentets kunskapskrav.I en mixad studiedesign genomfördes inledningsvis en kartläggning av uppfattningar och erfarenheter i simning via en explorativ enkät och därefter uppföljande kvalitativa forskningsintervjuer med nyligen migrerade ungdomar i åldern 12-16 år. Avslutningsvis genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sakkunniga vuxna som arbetar i svenska skolor och delar de nyanländas kulturella bakgrund. Kvalitativa data analyserades sedan med kategorisk innehållsanalys. Statistisk data från enkäten triangulerades mot barnen/ungdomarnas och de vuxna informanternas berättelser. Resultaten visar bristande erfarenhet av vattenvana både inom primär- och sekundär socialisation; en uttalad effekt av socioekonomisk status; tradition kombinerat med religiösa drag kan också vara hämmande faktorer för simkunnighet, särskilt utifrån kön. Resultaten är viktiga för lärare som utbildar nyanlända elever i idrott och hälsa för att anpassa lärandesituationer.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)