#metoo och ett förklätt missnöje : en studie av kritikstormen efter ett omdebatterat avsnitt av Uppdrag Granskning

Sammanfattning: Denna uppsats syftar till att studera den kritik som riktades mot en kvinnlig journalist i ett laddat politiskt läge, det vill säga #metoo, och samtidigt studera hur feminism avtecknar sig i detta. Ett samhälle där kommentarsfält har blivit en etablerad arena för offentlig diskussioner, innebär ökad utsatthet för journalister. Materialet som undersöks är kommentarer i ett kommentarsfält på Facebook, där en video har publicerats av en kvinna som blev intervjuad av en kvinnlig journalist. De analyseras i en innehållsanalys med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Som huvudsakliga teoretiska utgångspunkter används Pierre Rosanvallons teori om misstron mot demokratin, och bell hooks teori om systerskap och feminism. Resultatet av studien visade att det finns en misstro mot demokratin och samhälleliga strukturer som yttrar sig i kommentarerna. En av anledningarna till att ett missnöje går att skönja i kommentarerna är att #metoo-rörelsen hade växt sig stark, och en vilja att belysa osynliga strukturer nu blev påtaglig. Det journalistiska arbetet som utförs får hård kritik, vilket speglar en föreställning om demokrati som inte uppfylls. Feminismen avtecknar sig på olika sätt i kommentarerna. Det finns en medvetenhet om män och kvinnors olika positioner i samhället, och ett uttryck av solidaritet mellan kvinnor. Samtidigt påvisar den massiva kritiken mot en annan kvinna, som stundtals övergår i näthat, att det finns ett djupt paradoxalt tankesätt och beteende inom den feministiska ideologin.