Vilka könsnormer styr gymnastiken? : En kvalitativ studie om finländska högstadieelevers upplevelser av könsnormer och jämställdhet i skolämnet gymnastik

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka könsnormer som framkommer i gymnastiken enligt finländska högstadieelever. Syftet var också att undersöka och tolka elevers upplevelser av jämställdhet i skolämnet gymnastik. Frågeställningarna var: - Hur beskriver högstadieelever en gymnastiklektion?- Vilka könsnormer kommer till uttryck i dessa beskrivningar?- Hur upplever högstadieelever jämställdhet mellan könen i ämnet gymnastik?  Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod där data samlades in genom högstadieelevers beskrivningar av gymnastiklektioner. 36 högstadieelever i årskurs åtta i ett högstadium i Helsingfors fick som uppgift av sin lärare i svenska och litteratur att beskriva en gymnastiklektion. 20 elever och deras vårdnadshavare gav sitt samtycke att delta i studien. Uppgiften som eleverna fick, gick ut på̊ att anonymt skriva en text om sina upplevelser och känslor av skolämnet gymnastik. Denna datainsamlingsmetod användes för att ta reda på hur elever upplever skolgymnastiken samt vilka könsnormer som framkommer. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Studiens resultat visade att det framkommer könsnormer som kan begränsa elevers deltagande i olika aktiviteter under gymnastiklektionerna. Både flickor och pojkar gillade skolgymnastiken men ett flertal flickor hade negativa upplevelser av ämnet. Flera flickor upplevde sig själva som sämre på olika aktiviteter i gymnastiken än vad pojkar upplevde. Vidare visade resultatet att det fanns hierarkier mellan könen i skolgymnastiken vilket påverkar på jämställdheten. Speciellt av flickor upplevs inte gymnastiken jämställd. Det framkom i flickors beskrivningar att pojkar har en större inverkan på undervisningsinnehållet och dominerar i olika aktiviteter under lektionerna.  Slutsats: Av resultatet kan man tolka att gymnastiksinnehållet gynnar speciellt idrottsintresserade elever med maskulina drag eftersom gymnastiken innehåller traditionella maskulina värderingar, så som tävlingsmoment och bollsporter. Undervisningsinnehållet bör vara så mångsidigt som möjligt och bör bestå av aktiviteter som kan anses både maskulina och feminina samt könsneutrala. Studiens resultat tyder på att skolan och lärare bör stärka elevers självbild, speciellt flickors. Elever ska ha en möjlighet att delta på lika villkor och elever ska ha en möjlighet att se sig själva som lika bra oavsett kön. Skolan och lärare behöver kunskap om könsnormer och könsmaktstrukturer för att skapa en mer jämställdundervisning där både flickor och pojkar känner att undervisningsinnehållet är rättvist.