A selfie a day keeps insecurities away : En kvalitativ studie om unga vuxnas behov och upplevelse av att ladda upp selfies på Instagram

Sammanfattning: Selfiekulturen har under de senaste åren växt sig stark. Över 350 miljoner selfie-relaterade hashtags finns på Instagram och det har arrangerats utställningar med just selfien i fokus. Bland individer som växte upp på 2000-talet, så kallade milleniegenerationen, har mer än hälften någon gång laddat upp en selfie på sociala medier. Plattformen vi fokuserar på är Instagram då det är en plattform för specifikt delning av bilder och med sina 500 miljoner användare är det tydligt hur pass populär plattformen är. Vår studie redogör vilka sociala och psykiska behov som ligger till grund till varför unga vuxna laddar upp selfies på Instagram. Vi undersöker utöver detta vilka upplevelser och psykosociala konsekvenser som kommer ur uppladdningen av selfies samt hur individens behov samverkar med drivkraften inom sociala medier. Vi utförde 10 enskilda forskningsintervjuer med unga vuxna med ett åldersspann mellan 16-26 år. Den kvalitativa intervjumetoden valdes eftersom vi ville få en djupare förståelse kring unga vuxnas användande och behov vad gäller selfies. Utifrån teorier om nya plattformar, självpresentation och identitetsutveckling skapade vi en intervjumanual med frågor som hjälpte oss besvara våra frågeställningar. Våra intervjufrågor delades upp efter teman som representerade huvudpoängen i teorierna vi valde. Tidigare forskning har visat ett samband mellan selfies och självkänsla samt narcissism. Detta hade vi också i åtanke vid val av teorier och frågor. Vår intervjumanual omfattade bland annat frågor kring betydelsen av likes och följare, negativa och positiva känslor som uppkommer av uppladdningen av selfies, redigering av bilder och intervjupersonernas uppfattning om selfiekulturen överlag. När vi sedan ställde frågan “Vad för slags behov tror du/känner du uppfylls av att lägga upp selfies, om något?” svarade 90% av respondenterna att det var bekräftelsebehovet som uppfylldes. Av vårt resultat kunde vi skapa en modell, “Selfie-modellen”, som beskriver hur vi tolkade att individernas användning och känslor samspelar med varandra. Dålig självkänsla var huvudfaktorn som ledde till detta bekräftelsebehov, som sedan uppfylldes av att ladda upp selfies och få likes. Likes och följare genererades av selfie och ledde till en större popularitet på plattformen och gav därav mer uppmärksamhet. Uppmärksamheten skapade en prestationsångest hos användarna som i sin tur ledde till ytterligare bekräftelsebehov. Självkänslan blev då enligt vår tolkning endast tillfälligt förhöjd och gav ingen långvarig effekt.