Utveckling och tillväxt av olika höstrapssorter på hösten

Sammanfattning: Vid sådd av höstraps är val av sort betydelsefullt för att öka chanserna för en säkrare övervintring och en högre skörd. Förståelsen av vilka egenskaper som påverkar och styr övervintringsförmåga och skördepotential blir alltmer viktig i takt med att grödan får större betydelse i det svenska jordbruket. För att jämföra utveckling och tillväxt hos höstrapssorter genomfördes en fältstudie under hösten 2014. I studien ingick sju hybridsorter (SY Carlo, Mascara, Inuit, Avatar, Exstorm, Troy och PR44D06) som delvis har förädlats fram genom fyra hybridsystem (Ogura, Semi-dvärghybrider, MSL och Safecross). Fältstudien utfördes i fyra sortförsök i västra Östergötland (Axstad Mellangård, Huvudstad, Kölbäck och Tornby). I mitten av September valdes slumpmässigt sju plantor/sort med två upprepningar i varje försök. Plantorna märktes och graderades med avseende på antal aktiva (gröna) blad en gång i veckan fram till mitten av oktober. När tillväxten avtagit i mitten av oktober gjordes en slutgradering där höjd/planta, totalt antal aktiva blad/planta samt antal plantor/m2 mättes. Sedan skördades fem av de sju plantorna. Efter detta mättes tillväxtpunktens höjd, rothalsdiameter, rotlängd, pålrotens diameter på 10 cm djup, blad- och rotbiomassa/planta. Analys gjordes av kväve- och kolinnehåll. Resultaten visade på skillnader i antalet aktiva blad mellan sorterna vid tre av fem graderingstillfällen. Sorterna Inuit och Exstorm hade färre aktiva blad jämfört med övriga sorter. Det fanns också skillnader mellan hybridsystemen vid alla graderingstillfällen är Ogura hade minst antal aktiva blad. Skillnader hittades även mellan hybridsystemen vad gäller totala antalet aktiva blad/planta och höjd/planta. Hybridsystemet Ogura hade minst totalt bladantal medan Semidvärghybriderna hade lägst planthöjd. Skillnader i plantornas kväveupptag(kg/ha) hittades mellan försöksplatserna. På Tornby hade rapsen tagit upp 170 kg N/ha medan den endast hade tagit upp drygt 46 kg/ha på Kölbäck. Samband hittades mellan temperatursumma och totalt antal blad respective biomassa. Vid högre temperatursumma hade plantorna fler blad och store biomassa. Vidare hittades samband mellan summa solinstrålning och tillväxtpunktens höjd och rothalsdiameter. Vid högre solinstrålning var tjockleken på rothalsdiametern större och tillväxtpunkten låg högre. Slutsatserna från studien är att det fanns skillnader mellan både sorter och hybridsystem,bland annat i antal blad och planthöjd. Vidare hittades skillnader i kväveupptag mellan försöksplatserna. Korrelationer mot temperatursumma och solinstrålning visade på samband med totalt bladantal, biomassa, tillväxtpunktens höjd och rothalsdiametern.