Föräldrars upplevelser av den pediatriska palliativa vården

Sammanfattning: Bakgrund: Den pediatriska palliativa vården syftar till vård av barn i livets slutskede. Sjuksköterskan har här en viktig roll i att bedriva en personcentrerad vård gentemot barnen likväl som föräldrar och närstående. För att kunna bedriva en personcentrerad vård är det viktigt att förstå olika perspektiv och kunna möta olika personer utifrån deras behov och önskemål. Föräldrarnas upplevelser av den pediatriska palliativa vården är därför betydelsefull för sjuksköterskors kunskap i hur de bör förhålla sig i mötet med barnet och dess föräldrar.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva föräldrars upplevelser av den pediatriska palliativa vården. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes baserat på 18 inkluderade vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna har inhämtats från databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO med hjälp av relevanta sökord i relation till syftet. De valda artiklarna granskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsinstrument. Resultat: Resultatet baserat på de vetenskapliga artiklarna skildrar både positiva och negativa upplevelser av den pediatriska palliativa vården ur en förälders perspektiv. Med hjälp av fyra identifierade teman; kommunikation, delaktighet, kontinuitet och vårdmiljö, beskriver föräldrar vad de värdesätter inom den palliativa vården samt var det förekommer brister. Slutsats: Resultatet visar hur kommunikation, delaktighet, kontinuitet och vårdmiljö samspelar och är beroende av varandra för att barnet och föräldrarna ska uppleva en god personcentrerad vård. Resultatet kan bidra med ökad förståelse kring vikten av det personcentrerade förhållningssättet i mötets alla delar, och är applicerbar inom den palliativa vården likväl som i det generella mötet med patienter inom hälso- och sjukvård. Den ökade kunskapen och en tydligare implementering av personcentrerad vård i sjuksköterskans arbete kan leda till att vården blir bättre rustad för personliga möten och kan på sikt öka vårdkvaliteten i samhället.