Utredning av ekonomiska och tekniska förutsättningar för värmelagring i Gävles bergrum

Sammanfattning: I Gävle finns det ett väl uppbyggt fjärrvärmenät som mestadels förses med värme från ett biokraftvärmeverk och spillvärme från en pappersfabrik. Under sommaren finns det ett överskott av spillvärme med följden att biokraftvärmeverket inte är i drift under denna period. Det finns gamla beredskapslager för olja utsprängda runt Gävles kust. För att kunna utnyttja Gävles produktionsanläggningar bättre är det därför av intresse att undersöka möjligheten att konvertera de gamla oljelager till värmelager. Syftet med det här examensarbetet har varit att utreda de ekonomiska och tekniska förutsättningarna för värmelagring i bergrum samt att presentera förslag på hur detta skulle kunna genomföras. Annuitetsberäkningar och optimeringar har utförts med ett systemtänkande där maximal inkomst för fjärrvärmesystemet är satt som mål. Optimeringar, annuitetsberäkningar och känslighetsanalyser visade att investeringar för konvertering av gamla oljelager till värmelager mindre än 200 000m 3 inte är lönsamma. Däremot är konvertering och utnyttjande av värmelager med en storlek av 200 000m3 eller större en bra investering även på korta avbetalningstider. Analyserna och optimeringarna gav en rätt angenäm bild över Gävles situation. Att producera värme och sälja den när priset är högre är inte möjligt utan ett värmelager och dessutom svårt då det är otroligt utrymmeskrävande. Eftersom bergrummen redan finns ser värmelagring ut att vara en god affär, både för miljön och för ekonomin. Genom att konvertera bergrummen till värmelager tas de inte bara i bruk på ett bra sätt, utan det bidrar även till saneringen av dem. Det här examensarbetet visar att det finns potential och möjligheter i Gävle för ett eller flera värmelager. Men det visar även att det inte är helt lätt att genomföra.