Operationssjuksköterskans upplevelse av problembeteenden

Sammanfattning: Bakgrund: Operation är en riskfylld och högteknologisk miljö där operationssjuksköterskan planerar, genomför och utvärderar perioperativ omvårdnad med patienten i fokus. Många av arbetsuppgifterna kretsar kring prevention av vårdskador. Patienten befinner sig i en utsatt situation och är beroende av kompetensen hos flera professioner i operationssalen. Teamarbete innebär att operationssjuksköterskan måste hantera interprofessionella relationer för att säkerställa god patientsäkerhet. Problembeteenden är ett välkänt fenomen främst hos kirurger och riktas oftast nedåt i den traditionella hierarkin. Forskning som belyser operationssjuksköterskans upplevelser och effekten av problembeteenden är begränsad. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av operatörernas problembeteenden Metod: En systematisk litteraturstudie av kvalitativ design genomfördes utifrån syfte och forskningsfrågor. Systematiska litteratursökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl, PsycINFO och Scopus. Tio empiriska, vetenskapliga studier klarade relevans- och kvalitetsgranskning. Information extraherades och placerades i kategorier som utgjordes av forskningsfrågor. Resultat: Operatören uppvisar ett flertal olika verbala och fysiska problembeteenden. De varierar i allvarlighetsgrad och frekvens. Problembeteenden hos operatören triggas av olika faktorer: interpersonella, kontextuella och intrapersonella faktorer. Operationssjuksköterskor utvecklar och använder olika strategier för att hantera operatörens problembeteende. Teamarbete, patientsäkerheten, operationssjuksköterskors hälsa och utförandet av arbetsuppgifter upplevs påverkas negativt av operatörers problembeteenden. Slutsats: Denna litteraturstudie belyser operationssjuksköterskans bild av problembeteenden. Dessa frodas i hierarkiska miljöer och orsakar ökade nivåer av stress och frustration i operationsteamet. En professionsgemensam uppfattning av detta fenomen behövs för att problembeteenden skall kunna hanteras framgångsrikt på individuell och organisatorisk nivå. Det är vitalt för att åstadkomma en god perioperativ säkerhetskultur.