Undersökning av faktorer som kan påverka låg grobarhet i havre

Sammanfattning: Syftet med detta examensarbete var att utreda vilka bakomliggande faktorer som kan påverka havres grobarhet negativt. Idén till arbetet kom från Charlotte Olsson, havreförädlare på företaget Lantmännen, som märkt att det vissa år uppstått problem med dålig grobarhet i havren. Två faktorer som kan vara bakomliggande de låga grobarhetsresultaten undersöktes närmre. Den ena faktorn var om den grobarhetsanalysmetod som används idag, för att fastställa grobarhet, kan ge missvisande resultat. Den andra är huruvida varmt och torrt väder under vippgångsstadiet, BBCH 50–59, sänker grobarheten i havrekärnorna. Undersökningen rörande grobarhetsanalysen utfördes som ett experiment där kärnor från 42 olika partier, försedda av Lantmännen, analyserades med hjälp av två olika analysmetoder. Den ena analysmetoden mätte skjutkraft och grobarhet, i denna läggs kärnorna i sand. Den andra mätte grobarhet och är den analysmetod som används idag, där fick kärnorna gro på papper. Resultaten från dessa jämfördes sedan med varandra för att se utifall det fanns signifikanta skillnader i hur många kärnor som grott i de olika metoderna. Grobarhetsanalysresultat, gjorda för samma partier 2021, jämfördes även med resultaten för samma analys gjord i detta experiment. Resultatet från skjutkraftsanalysen gav en indikation på om grobarheten i kärnorna kan påverkas av dålig skjutkraftsförmåga. Den andra faktorn som undersökte, om varmt väder under vippgångsstadiet påverkar grobarheten negativt, utfördes som en observationsstudie. Här valdes tre platser i södra och mellersta Sverige, som odlat havre, ut. Väderdata från en tre veckors period runt vippgångsstadiet för dessa platser sammanställdes och jämfördes med den medelgrobarhetsdata som fanns att tillgå för områdena platserna låg i. Resultatet av experimentet påvisade att resultaten från grobarhetsanalysen gjord i detta arbete inte var tillförlitliga. Detta resulterade i att för att se om det fanns signifikanta skillnader i grobarhet mellan skjutkraftsanalysen och grobarhetsanalysen, jämfördes grobarhetsanalysresultaten från 2021 med skjutkraftsanalysresultaten gjorda i detta experiment. Resultatet från denna jämförelse visade att inga signifikanta skillnader mellan analysmetoderna kunde påvisas. Detta innebar att analysmetoden inte låg bakom försämrade grobarhetsresultat. Resultaten från skjutkraftsanalysen visade även att skjutkraften hos de analyserade partierna var hög, vilket innebar att låg skjutkraftsförmåga inte heller låg bakom de försämrade grobarheterna. Resultatet från observationsstudien visade att Sverige har fått ett allt varmare klimat, med en ökad medeltemperatur samt fler dagar med extremvärme. De sammanställningar av väderdata för den tre veckors period runt vippgång som gjordes för tre olika platser, visade en möjligt ökande trend i medeltemperatur från 2017 till 2021. Sammanställningen visade även att dagar med extremvärme, över 28 °C, hade ökat mellan 2017 - 2021. Med hjälp av medelgrobarheten för de län där platserna låg, kunde en indikation ses till att korrelationen mellan varmt och torrt väder under den tre veckors period havren gick i vippa, ger sänkta grobarhetsresultat. Dock krävs fler undersökningar för att fastställa att så är fallet.