Illusionen av frihet : Den ludologiska representationen i Bioshock Infinite

Detta är en L2-uppsats från Lunds universitet/Medie- och kommunikationsvetenskap; Lunds universitet/Institutionen för kommunikation och medier

Sammanfattning: I denna uppsats analyseras spelet Bioshock Infinite genom en analysmodell för ludologisk representation framtagen av Óliver Pérez Latorre, utifrån Robert Cassars adaption av Antonio Gramscis teori om kulturell hegemoni. Svårigheterna och konflikten inom det vetenskapliga fältet rörande spel adresseras inledande för att leda till en diskursanalys av spelet i sig, där vi ingående analyserar de ludiska designaspekterna och den representation som framträder genom dessa. BS:Is viktigaste beståndsdel både narrativt och ludologiskt framträder tydligt som karaktären Elizabeth, vilken både tjänar som mål och ständig kompanjon genom spelet. Detta i relation till den ludonarativa dissonansen som succesivt blir uppenbar leder oss till en slutsats att BS:I tjänar som ett dåligt exempel för kulturella artefakters potential att ifrågasätta den rådande kulturella hegeomonin.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)