En Jämförelse Av Det Aktiva Arbetet Med Att Minska Kapitalbindningen I Rörelsekapitalet Mellan Svenska Företag I Mediebranschen, Skogsbranschen Samt Tillverkningsbranschen.

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Företag kan få flera positiva effekter av att aktivt arbeta med att minska kapitalbindningen i rörelsekapitalet. Företagen har dock olika möjligheter beroende på vilken bransch de arbetar inom. Kapitalbindningen kan minskas beroende på vilken bransch företaget verkar inom samt vilka val som företaget gör. Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning svenska företag inom mediebranschen och skogsbranschen arbetar aktivt med att minska kapitalbindningen i rörelsekapitalet samt jämföra resultaten med en tidigare motsvarande undersökning inom tillverkningsbranschen. Jämförelsen ska utröna hur branschtillhörighet påverkar arbetet. Avgränsningar: Undersökningen riktar sig till de 25 största svenska aktiebolagen inom mediebranschen respektive skogsbranschen. Ingen skillnad har gjorts på noterade och onoterade bolag eller på större eller små bolag. Bolagen är emellertid i praktiken nästan uteslutande större bolag. Metod: Arbetet har bestått av två delar. Dels har en studie gjorts av företagens årsredovisningar i syfte att få en bild över hur företagens förutsättningar att bedriva ett aktivt arbete med dessa frågor ser ut. Frågeenkäter har skickats ut till ekonomichefer, eller personer med samma insikt i bolaget, på 25 företag inom mediebranschen respektive skogsbranschen. Ekonomicheferna har sedan kontakts för telefonintervju. Svaren har efter att ha tolkats och kvantifierats jämförts med svaren i en motsvarande undersökning för tillverkningsbranschen. Resultaten har utvärderats utifrån en deduktiv ansats där metoden har varit blandad kvantitativ och kvalitativ. Resultat och slutsatser: Alla bolagen i undersökningen arbetar aktivt med att minska kapitalbindningen i rörelsekapitalet, även de som uppger att de inte gör det. Inom tillverkningsbranschen arbetar de flesta aktivt med att minska kapitalbindningen i rörelsekapitalet samtidigt som det är oklart huruvida de som uppgett att de inte arbetar aktivt trots allt gör det. Tillverkningsbranschen är den bransch som arbetar mest utstuderat med lagerfrågor. Det vanligaste inom tillverkningsbranschen är att man arbetar med lager utifrån efterfrågan medan man i mediebranschen och skogsbranschen arbetar mest med lean supply chain. Mediebranschen har emellertid mycket små lager om man ens har något. Alla i mediebranschen tycker att kundfordringar är det klart viktigaste området att arbeta med men i praktiken arbetar en stor del av företagen mycket lite med frågan. Tillverkningsbranschen arbetar mest med frågan även om man inte tycker att den är lika viktig som de två andra branscherna gör. Ingen av de tre branscherna arbetar särskilt utstuderat med leverantörsfakturor. Inte ens mediebranschen som har balansräkningar där leverantörsskulder upptar relativt stor plats. Sammanfattningsvis så spelar branschtillhörigheten en viss roll kring hur företagen arbetar med dessa frågor, men det som tycks mest avgörande för hur företagen bedriver sitt arbete tycks vara företagets struktur och individuella förutsättningar. Förslag till fortsatt forskning: Undersökningen har påvisat skillnader mellan mediebranschen, skogsbranschen samt tillverkningsbranschen i hur man arbetar med rörelsekapitalet. En utbredning till än fler branscher skulle vara intressant för att vidare utreda branschtillhörighetens betydelse.