Det är logiskt att anpassa sig till logiken : En experimentell studie om hur nutida plattformars logik påverkar trovärdigheten hos SVT.

Detta är en Kandidat-uppsats från Karlstads universitet/Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013); Karlstads universitet/Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013)

Sammanfattning: Det spelar ingen roll hur perfekt ett nyhetsmedie är i teorin om det inte konsumeras eller litas på av samhällets medborgare (Strömbäck et al., 2020). Tillit och trovärdighet gentemot medier, såväl kommersiella- som public service-drivna, är en grundförutsättning för ett demokratiskt samhälle. Det är dessa aktörer som granskar makten och sprider relevant information till medborgarna, exempelvis politiska nyheter som också betraktas som den viktigaste skepnaden av journalistik (Strömbäck, 2019). Sveriges Television, SVT, är en av de pjäser som axlat uppdraget med bravur under en lång tid, vilket inte minst visat sig i deras historiskt starka trovärdighetssiffror (Svenskarna och internet, 2019). Men med nya tider kommer nya plattformar att engagera sig på, så även för public service-medier som SVT. Det gjorde att vi frågade oss - vilka effekter får dessa tillvägagångssätt på SVT:s trovärdighetskapital?   Det analytiska ramverket som låg till grund för studien var forskning om trovärdighet gentemot medium, meddelanden, meddelanden online samt avsändaren. Utöver detta hanterade studien forskning om dimensioner av trovärdighet, hur det mäts och varför. Sist men inte minst byggde studien på sociala medier-logiken, som menar att alla sociala medier besitter deras egen logik med normer och handlingar som gör dem unika.   Då vi ville undersöka vilka effekter de nya tillvägagångssätten fick på ett medieinnehålls och en avsändares trovärdighet, var det lämpligt att göra en experimentstudie. Studien var webbaserad och utgick från att svara på följande frågeställningar: Vad blir effekterna på medieinnehållets trovärdighet när det byter plattform från webben till Instagram?, Vad blir effekterna på medieinnehållets trovärdighet när det anpassar sig till logiken på Instagram? och Skiljer sig trovärdigheten gentemot SVT som avsändare åt beroende på vart artikeln publicerats, på webben eller Instagram?   Det studien kom fram till var att det fanns en effekt på både medieinnehållets och en avsändares trovärdighet när det bytte plattform från webben till Instagram. Medieinnehållet uppfattades som mest trovärdigt när det presenterades i en verklighetsförankrad webb-artikel och som minst trovärdigt i den artikel som inte var anpassad utefter plattformen den publicerades på. SVT som avsändare uppfattades som mest trovärdig utav de som läst Instagram-artikeln och som minst trovärdig utav de som läst artikeln som inte var anpassad utefter plattformen den publicerades på. Sett till den interpersonella kommunikationens roll i trovärdighetsuppfattningen, visade det sig i studien att det endast var ett fåtal respondenter som skulle prata om artikeln eller dela den i sina sociala medier. Detta resultat var därför intressant, eftersom det är motsatsen till vad Kiousis (2001) hävdade gällande den interpersonella kommunikationen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)