Det förgängliga verket - En studie om graffitikonstnärens respekträtt

Sammanfattning: Graffiti är en mycket gammal konstart som länge associerats med kriminalitet men som på senare tid kommit att erkännas som en etablerad konstart. Graffitikonstverk blir dock ofta föremål för ändring eller förstörelse och har därför ansetts vara av naturen förgängliga verk. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur graffitikonstnärens respekträtt står sig i förhållande till ingrepp från andra aktörer. Mer specifikt undersöks i vilken utsträckning graffitikonstnären åtnjuter skydd mot ändring och förstörelse av hans eller hennes verk. De lagbestämmelser som studeras är 3 § URL (respekträtten) och 26 c § URL (rätten för en ägare att göra ändringar i sin byggnad). Den metod som används är den rättsdogmatiska metoden. Beträffande 3 § URL utmynnar undersökningen i konstaterandet att graffitikonstnären åtnjuter skydd mot att någon ändrar hans eller hennes verk på ett kränkande sätt. Det är dock omöjligt att ange exakt var gränsen mellan en tillåten ändring och en kränkande ändring går eftersom bedömningen är beroende av att samtliga omständigheter i det enskilda fallet analyseras. Vad som generellt kan sägas i fråga om graffitikonstverk är emellertid att det mot bakgrund av graffitikonstens förgängliga natur är plausibelt att ribban för vad som anses utgöra en kränkande ändring av ett graffitikonstverk ligger något högre i jämförelse med var ribban får antas ligga i fråga om andra konstarter. Vidare konstateras att det i Sverige inte finns något förstörelseförbud och att graffitikonstnären således inte kan invända mot att någon förstör hans eller hennes graffitikonstverk. Beträffande inskränkningen i 26 c § URL konstateras att det råder oenighet om hur bestämmelsen ska tolkas men att det mesta tycks tala för att bestämmelsen ska tolkas så att det står en byggnadsägare fritt att företa ändringar i sin byggnad, även om ändringarna resulterar i att ett graffitikonstverk blir förändrat på ett kränkande sätt. Äganderätten ges således sannolikt, i situationer som denna, företräde framför graffitikonstnärens respekträtt. Avslutningsvis konstateras att diverse lagstiftningsåtgärder är påkallade ur ett upphovsmannarättsligt perspektiv och att Norge är ett gott föredöme när det kommer till att värna om upphovsmannens ideella rättigheter.