En studie i automatiska brandlarmsystem hos Norrbottens läns sjukhus

Sammanfattning: Automatiska brandlarmsystem spelar ofta en central roll i byggnaders brandskydd. Systemen fyller en viktig funktion då de utformas för att detektera brand i ett tidigt skede och därefter aktivera nödvändiga åtgärder för att minimera konsekvenser av en brand. Dessa åtgärder kan exempelvis vara att aktivera utrymningslarm eller styrning av ventilationssystem. Sjukhus är ofta komplexa byggnader med många olika verksamheter under ett och samma tak och det ställs därför höga krav på att brandlarmanläggningar skall fungera som avsett. Det nämns i Sverige såväl som internationellt i Europa att det är väldigt få automatlarm från brandlarmanläggningar där det faktiskt utbrutit en brand, jämfört med antal larm då det inte utbrutit en brand. Det är ingen ovanlighet att andelen brandtillbud är så låg som 5%. Inträffade bränder på Norrbottens läns sjukhus består inte bara av olyckor och tekniska fel utan orsakas även av individers illvilja och desperata handlingar. Hur fungerar då brandlarmanläggningarna på Norrbotten läns fem sjukhus, och hur uppfattas dem av personal och räddningstjänster? De automatiska brandlarmsystemen på Norrbottens läns fem sjukhus undersöktes genom en förstudie, dokumentgranskning och till sist en kvalitativ intervjustudie med driftpersonal, räddningstjänster och besiktningspersonal. Primärt fokus var att undersöka om sjukhusens brandlarm ger likvärdigt skydd eller om någon anläggning utmärker sig mer än de andra på något sätt. Syftet var även att undersöka sjukhusets egen personals och kommunernas räddningstjänsters uppfattning om brandlarmen. Det finns omfattande regelverk som styr vilka typer av verksamheter som kräver ett automatiskt brandlarm, hur dessa skall dimensioners, underhållas och besiktigas. I SBF 110 – Regler för brandlarm finns bestämmelser att revisionsbesiktningar skall utföras. Dokumentgranskningen bestod av sammanställning och jämförelser mellan protokoll från revisionsbesiktningar för de olika åren på respektive sjukhus. Även insatsstatistik för respektive kommun undersöktes. Insatsstatistik och besiktningsprotokoll från de olika sjukhusen skiljde sig något men vid närmare granskning kunde ett samband mellan de båda ses för de enskilda sjukhusen. Dessa samband tillsammans med framkomna åsikter vid intervjustudien visade att åtgärdsarbete och underhåll sköts bättre på ett par sjukhus än andra. Även räddningstjänsters och besiktningsmäns uppfattning styrkte, oberoende av varandra, dessa mönster. Med dessa åsikter tillsammans med teorier och resultat från tidigare studier om brandlarm kunde slutsatser dras. Besiktningspersonal menade att vissa verksamheter vidtar åtgärder och arbetar för en säkrare anläggning medan andra upplevs som att de inte tar åt sig eller vill göra förbättringar i samma utsträckning. Räddningstjänsterna skiljde sig även åt i sin uppfattning där en menade att sjukhuset är stort och inte är ett problemområde rent larmmässigt, och att ett visst antal falsklarm måste förväntas och accepteras av en sådan stor verksamhet. En annan räddningstjänst menade att sjukhuset är en av de verksamheter som genererar flest larm i kommunen och hoppas på en förbättring. Sjukhusens egen personal, i form av driftpersonal, anläggningsskötare och driftchef, var generellt nöjda med sina anläggningar och upplevde inga större problem. Sammanfattning II Efter en sammantagen bedömning av insamlat och tillhandahållet material anses Gällivare sjukhus vara det sjukhus som har mest arbete att göra runt sitt brandlarm för att nå upp till en likvärdig nivå som de bäst presterande sjukhusen. Bidragande orsaker till detta har varit den jämförelsevis höga falsklarmstatistiken och låga åtgärdsstatistiken. Besiktningspersonalens åsikter som oberoende part speglade denna statistik och var på så vis ett bra komplement som styrkte dessa observationer. Kiruna sjukhus tillsammans med Kalix och Piteå bedöms som de sjukhus som ligger i framkant med sitt arbete och har det tillsynes bäst fungerande arbetet runt brandlarmanläggningarna. Detta med utgångspunkt i den höga åtgärdsstatistiken och lägre antalet automatlarm som genererats från dessa sjukhus. Räddningstjänsterna i dessa tre kommuner har goda uttalanden och reflektioner angående sjukhusen. Även besiktningspersonal uppgav sig ha goda erfarenheter från dessa sjukhus.