Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder i relation till egenvård vid typ-2 diabetes : En systematisk litteraturstudie

Sammanfattning: Denna litteraturstudies syfte var att identifiera och evidensgradera de omvårdnadsåtgärder med vilka sjuksköterskan kan motivera patienter med diabetes typ-2 till egenvård. De 27 utvalda artiklarna, som svarade mot uppsatsens syfte, söktes från databaserna Cinahl, Elin@dalarna, Medline och PubMed. För att kunna bedöma utsedda kvantitativa och kvalitativa artiklars vetenskapliga kvalitet granskades artiklarna utifrån modifierade granskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wengström (2008). Kvalitetsbedömningen gav vid handen att av 27 artiklar, var 3 av hög vetenskaplig kvalitet och 24 artiklar var av medelgod kvalitet men ingen artikel bedömdes vara av låg kvalitet. På basen av artikelkvaliteten evidensgranskades de funna omvårdnadsåtgärderna i enlighet med Bahtsevanis (2008) rekommendationer. I litteraturstudien identifierades fyra huvudområden i omvårdnadsåtgärder inom diabetesvården: Livsstilsförändringar, Utbildning, Egenvård samt Personalens betydelse. Omvårdnadsåtgärderna Livsstilsförändringar, Utbildning och Egenvård vilade på måttligt vetenskapligt underlag och omvårdnadsåtgärden Personalens betydelse vilade på stark vetenskaplig grund. Resultaten diskuterades utgående från omvårdnadsteoretiker Orems humanistiska modell, som inbegriper egenvårdsbrist, som är en beskrivning av och förklaring till varför en person behöver omvårdnad, vilken sker när egenvårdskapaciteten är mindre än personens egenvårdskrav. Modellen bygger på antaganden om och generella kännetecken på till exempel omvårdnadssituationer och inkluderar begreppen omvårdnadskapacitet, hjälpmetoder och olika omvårdnadssystem.