Börsintroduktioner på Nasdaq Stockholm – En kvantitativ studie av ett antal företagsspecifika faktorers påverkan på underprissättning av börsintroduktioner på Nasdaq Stockholm

Sammanfattning: Studiens syfte är att bidra till en djupare förståelse för bakomliggande faktorer till underprissättning på Nasdaq Stockholm, genom att testa ett antal företagsspecifika variablers samband med underprissättning. Studien har en deduktiv ansats och är av kvantitativ karaktär. De variabler som testas i studien är deducerade utifrån tidigare forskning som till övervägande del är genomförd på amerikanska aktiemarknader. De variabler som testas är följande: skuldsättningsgrad, teckningsvärde, teckningskurs, kvarhållande av ägandeskap och verksamhet inom IT-sektorn. Empiriska data består av sekundärdata, vilka främst hämtats från Capital IQ och prospekt utgivna i samband med börsnotering. Variablerna testas tillsammans i en multipel regressionsanalys vilken förmedlar en tydlig bild av en variabels samband med underprissättning, givet att allt annat är lika. Det teoretiska ramverk som till största del ligger till grund för analysen av testresultaten består av teorierna om asymmetrisk information, effektiva marknadshypotesen, winners curse-hypotesen, signaleringshypotesen och beteendeekonomi. I studiens resultat påvisas, med statistisk säkerhet, att underprissättning förekommer på Nasdaq Stockholm. När det kommer till testerna av variablerna kan inga signifikanta samband mellan någon av variablerna och underprissättning urskiljas. Studien når dock resultat som ger stöd åt att teknikföretag underprissätts i större utsträckning än företag i övriga sektorer. Dessa samband är dock inte signifikanta vilket gör det problematiskt att dra slutsatser utifrån dem. I analysen används det teoretiska ramverket för att analysera resultatet och utifrån detta dras slutsatser om marknaden för börsintroduktioner på Nasdaq Stockholm. Utifrån resultaten i denna studie, vilka avviker ifrån dem på amerikanska marknader, kan slutsatser som ger stöd åt att det kan förekomma skillnader i grad av informationsasymmetri och rationellt beteende bland investerare dras.