Sjuksköterskors upplevelser av att använda patientrapporterade utfallsmått inom palliativ vård : en litteraturöversikt

Sammanfattning: Bakgrund: Palliativ vård syftar till att främja livskvalitén för patienter och närstående som lever med en obotlig sjukdom. Den bygger på ett förhållningssätt där människan ses som en helhet vars existentiella, psykiska, fysiska och sociala behov bör tillgodoses. Symtomkontroll är en av fyra hörnstenar inom palliativ vård som syftar till att symtomlindra utifrån flera dimensioner. Genom patientrapporterade utfallsmått får patient och närstående en möjlighet att själva skatta de symtom som upplevs. Trots det så visar täckningsgraden i Svenska palliativregistret att mindre än 50 procent symtomskattas för andra symtom än smärta. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda patientrapporterade utfallsmått inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på systematiska principer som inkluderar både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Analysen som utfördes var en tematisk analys med induktiv ansats. Resultat: Studiens resultat visar att sjuksköterskor upplevde tidsbrist och hög arbetsbörda vilket bidrog till att genomförande av PROM nedprioriterades. Sjuksköterskor upplevde även en ökad samvetsstress om de inte kunde hjälpa patienten med de symtom som identifierades vid utförd skattning. Stöd och motivation från ledare samt tydliga rutiner kunde öka användningen av PROM. Sjuksköterskor upplevde att PROM gav en bra överblick över patientens symtom och att det gjorde det enkelt att följa dessa över en tid. Elektronisk dokumentation underlättade vid användning. Sjuksköterskor upplevde även att utförandet av PROM hämmades på grund av kunskapsbrist. Slutsats: Användandet av PROM kan främja en personcentrerad vård och kunskapen det bidrar med är viktig för en fortsatt utveckling av den palliativa vården. Resultatet visar att användandet av PROM leder till en högre vårdkvalité och bättre symtomlindring samt att vården som ges stärks med evidens utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv. Resultatet av studien visar även att det fortfarande finns signifikanta organisatoriska barriärer som behöver åtgärdas, framför allt en tidsbrist som gör att sjuksköterskor inte upplever sig ha tid för utvecklingsarbete.