Att kasta ut barnet med badvattnet? En studie om progressiv pedagogik i klassrumspraktiken under Lgr11

Sammanfattning: Introduktion: I min elevgrupp, en grundkoleklass i årskurs två kom det upp åsikter om att skolan var tråkig. Vid närmare eftertanke kom jag underfund med att engagemanget bland eleverna de senaste åren sjunkit och att jag ändrat mitt sätt att lägga upp arbetet för eleverna. Syfte: I undersökningen studerades hur elevgruppens engagemang för skolarbetet förändrades efter en ökning av ett freinetpedagogiskt arbetssätt. De arbetssätt inom freinetpedagogiken som valdes var tre. Det första var att låta eleverna delta i planeringen av verksamheten, det andra att utöka det praktiska arbetet och det tredje var att låta elevens arbete få en tydlig mottagare. Teori: För att tolka analysera och förändra praktiken användes aktionsforskning. För att förstå praktikens komplexitet har en teori av praktikarkitektur tillämpats. Metod: För att samla in det empiriska materialet användes loggbok som är ett av verktygen inom aktionsforskning. Efter loggboksskrivande tolkades och analyserades det insamlade materialet. Resultat: I resultatet framkom det att elever visade på ett ökat engagemang för skolarbete på olika sätt, till exempel genom att vilja stanna inne på raster för att arbeta. Tecken på ett ökat engagemang syntes i hela elevgruppen. I resultatet framhålls det att det finns påverkansfaktorer utanför praktiken som kan härröra till teorin om praktikarkitektur med ramar som antingen förhindrade eller möjliggjorde praktiken. Som en av ramarna framställs det socialt-politiska arrangemanget som i detta fall gjorde att lärares praktik påverkades i en annan riktning än det som förespråkades i läroplanen i och med att skolinspektionens och medias bild påverkade synen på hur klassrumsarbete borde läggas upp.