Fysiska och psykiska hälsoeffekter av information och utbildning hos patienter i samband med en planerad kranskärlsröntgen : en litteraturöversikt

Sammanfattning: Kardiovaskulär sjukdom är den dominerande folksjukdomen i världen och därför genomgår många personer en kranskärlsröntgen i diagnostiskt syfte. Att utredas för en sjukdom kan leda till både fysiska och psykiska reaktioner hos personer. Både i Hälso- och sjukvårdslagen och i Patientlagen finns ett starkt krav på självbestämmande. För att patienten ska ha möjlighet att utöva självbestämmande och vara delaktig i vården är inflytande och information från vårdpersonal avgörande. Att arbeta personcentrerat ökar personens förmåga att ta till sig information och den ökade delaktigheten kan göra dessa individer mer förberedda både inför sin undersökning och även inför en framtida diagnos. Syftet var att undersöka fysiska och psykiska hälsoeffekter av information och utbildning hos patienter i samband med en planerad kranskärlsröntgen. Metoden var en allmän litteraturöversikt med systematisk metod. Sökord kombinerades och artikelsökningar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed samt via manuella sökningar. Femton kvantitativa studier inkluderades i litteraturöversikten. De kvalitetsbedömdes och sammanställdes i en artikelmatris. Artiklarna analyserades via integrerad analys där likheter och skillnader identifierades. I resultatet framträdde två huvudkategorier: fysiska och psykiska hälsoeffekter. De fysiska hälsoeffekterna fick underkategorierna effekt på patientens vitala parametrar och förändringar i procedurrelaterad smärta. Underkategorierna till de psykiska hälsoeffekterna var effekt på patientens oro/ångest, stress och depression, tolerans och trygghet under kranskärlsröntgen, patientens tillfredsställelse med utbildningen och informationen samt påverkan på patientens följsamhet och livsstil. Slutsatsen var att utbildning och information i olika former medförde positiva hälsoeffekter såsom minskad procedurrelaterad smärta samt ökad tillfredsställelse och trygghet. Även bättre följsamhet till instruktioner och en mer positiv attityd till livsstilsförändringar noterades. När det gällde oro och ångest samt effekt på vitalparametrar sågs olika resultat. Majoriteten av studierna uppvisade minskad oro och ångest av information och utbildning, några visade ingen skillnad och en studie uppvisade förvärrad oro och ångest i samband med kranskärlsröntgen. Gällande effekten på vitalparametrar framkom varierande resultat med minskad eller ingen effekt av utbildningsinterventionerna.