Att projektera för demontering : Intervjustudie och metodförslag

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Luleå tekniska universitet/Arkitektur och vatten

Sammanfattning: Den globala klimatkrisen är mer aktuell än någonsin och internationella mål reglerar utsläpp av växthusgaser, avfallshantering och återvinning. I Sverige står byggbranschen för både mer än 20 procent av landets utsläpp av växthusgaser och ger upphov till 30 procent av allt avfall. Trots regleringar och lagkrav återvinns mindre än hälften av byggsektorns avfall och många av de miljömål som berör branschen har varit, och är, svåra att uppnå. En del i arbetet med att uppnå målen handlar om hushållning med resurser, utfasning av farligt avfall och utformning av byggnader som anpassas för förändring i användning. Dessutom bör byggnader uppföras med komponenter som möjliggör demontering för att enkelt kunna återvinnas eller återanvändas, samt en övergång från linjära till cirkulära materialflöden. Projektering för demontering (PfD) innebär att redan i projekteringsskedet planera för återanvändning av byggnadsdelar och syftar till att underlätta framtida förändringar och slutligen hel, eller delvis, demontering. Riktlinjer och råd har tagits fram för att främja Projektering för demontering och därigenom även minska resursförbrukningen och underlätta återanvändning eller återvinning. Dessutom kan PfD förlänga byggnaders livslängd, främja utveckling av tekniska lösningar och skapa nya arbetstillfällen. Utmaningarna ligger i brist på kunskap, osäkerhet kring framtida lönsamhet samt avsaknad av kompletterande tjänster och digitala verktyg. Med utgångspunkt i företaget Norconsults arbete vid Byggkonstruktion & arkitektur i Luleå och Piteå har möjligheter och utmaningar med PfD undersökts. Förutsättningar för implementering av teorin har kartlagts och ett metodförslag har tagits fram där resultatet baseras på en litteraturgenomgång efterföljt av en intervjustudie med fem projektörer. Utifrån intervjustudien med stöd i litteraturen är syftet med metodförslaget att det ska kunna användas av arkitekter och konstruktörer vid Norconsult i Luleå och Piteå för att påbörja implementeringen av PfD. Metodförslaget eftersträvar dock även att kunna nyttjas av projektörer vid andra företag. Intervjustudien visar att projektörerna ser stora miljömässiga fördelar med PfD, men även hälsofördelar och möjligheten att använda PfD i marknadsföringssyfte lyfts. De största utmaningarna ansåg respondenterna vara ekonomiska aspekter, förändrade arbetssätt och osäkerheter kring byggregler, ansvar och garantier. Vid intervjuerna framgick att ekonomiska incitament, ökad kunskap och förbättrad informationshantering krävs för att PfD ska gå att implementera. Respondenterna hade förslag på hur digitala verktyg kan utnyttjas för att främja demontering, och idéer kring marknadsplatser för andrahandsmaterial samt utveckling av branschgemensamma direktiv. Den framtagna metoden innehåller riktlinjer gällande utformning, konstruktion och administration med fokus på bland annat materialval, stomsystem och informationshantering. För att PfD ska få genomslag i den svenska byggbranschen krävs att konventionella metoder för upphandling, projektering och gestaltning måste anpassas för att öka efterfrågan på, och effektivt integrera, återanvända material och komponenter i tidiga skeden. Dessutom måste processer och informationshantering utvecklas så att materialförsörjning, digitalisering och kommunikation framtidssäkras. Implementeringen av PfD är även i högsta grad beroende av ekonomiska incitament, nya arbetssätt och utökade samarbeten mellan entreprenörer, beställare och projektörer. Dessutom bör kringliggande funktioner likt försäkringsbolag och banker involveras i processen för att stödja omställningen till en cirkulär byggbransch.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)