Diskonteringsränta på pensionsförpliktelser - Användningen av IAS 19 i lågränteläge

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Hanteringen av pensionsförpliktelser enligt IAS 19 har länge varitomdebatterad, speciellt valet av diskonteringsränta. Diskonteringsräntan som får användasska härstamma från statsobligationer eller företagsobligationer enligt standarden. I Sverigefinns inga företagsobligationer utan här används bostadsobligationer som ett av praxisaccepterat alternativ, efter att finanskrisen 2008 gjort räntorna på statsobligationer så låga attsvenska företag inte längre såg dessa som ett rimligt alternativ. Räntorna har legat på låganivåer under en lång tid, men visade för några år sedan tecken på att de långsamt skullekomma att höjas. Den senaste utveckling har dock ändrat dessa framtidsutsikter och det finnsskäl att tro att det istället är ett lågränteläge som kommer att möta företagen under en tidframöver. Detta väcker frågan om hur företagen i Sverige kommer att hantera valet avdiskonteringsränta, då svenska företag tidigare har tagit beslut för att undvika låga räntor. Detär möjligt att företagen kommer att sänka räntan för att följa det ränteläge som råder. Det ärdock även möjligt att räntorna höjs eller hålls konstanta för att istället hålla nere skulder, dåen högre diskonteringsränta innebär att en mindre pensionsförpliktelse redovisas. Dennapotentiella höjning eller sänkning kan även se olika ut för olika företag enligt tidigare studier.Syfte: Att undersöka huruvida diskonteringsräntan för svenska pensionsförpliktelser harförändrats i det lågränteläge som råder. Samt undersöka hur diskonteringsräntan harförändrats och hur denna förändring kan skilja sig åt företag emellan.Metod: Genom ett urval bestående av svenska noterade företag har diskonteringsräntanmellan åren 2019 och 2020 studerats. Testerna som genomförts bestod av ett beroende t-test,ett Wilcoxon signed rank test samt flertalet multipla regressionsanalyser.Resultat och slutsatser: Studien visar att företagen har förändrat sin diskonteringsränta, ochatt den i samtliga fall utom ett har sänkts. Resultatet visar även att företagen i snitt sänkt sindiskonteringsränta med 40 procent mellan år 2019 och 2020. Vi har även kunnat se ettsamband mellan förändringen av diskonteringsräntan och andel pensionsförpliktelser samtsoliditet, vilket innebär att företagens storlek på pensionsförpliktelsen och deras soliditetpåverkar i vilken grad diskonteringsräntan sänkts.Bidrag: Studien har bidragit till en ökning av kunskap om hur företag väljer att agera underett lågränteläge, relaterat till diskonteringsräntan för pensionsförpliktelser. Denna kunskapkan bistå standardssättare i skrivandet av nya standarder.Förslag till fortsatt forskning: Eftersom vi i uppsatsen endast undersöker svenska företagkan det finnas ett intresse av att undersöka flera olika länder för att studera likheter ochskillnader. Det hade även varit av intresse att utöka kunskapen om svenska företags val avdiskonteringsräntor genom en kvalitativ studie, för att på ett tydligare sätt studera företagensavvägningar. Även en studie för att undersöka vilka faktorer som faktisk har ett samband tilldiskonteringsräntan hade varit av intresse då det alltid finns en risk att missa någon variabel.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)