Historiekursen för yrkesprogram i praktiken : En didaktisk undersökning av hur gymnasielärare förhåller sig till historiekursen för yrkesprogram

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Högskolan i Jönköping/HLK, Ämnesforskning

Författare: Johan Larsson; [2019]

Nyckelord: Historia; yrkesprogram; historia 1a1;

Sammanfattning: Historia blev ett gymnasiegemensamt ämne i och med införandet av 2011 års läroplaner för gymnasieskolan (Gy11). Det innebar att elever på yrkesprogram fick obligatorisk historieundervisning. I studien undersöks hur gymnasielärare i historiekursen för yrkesprogram förhåller sig till kursen och hur de hanterar de eventuella utmaningar och problem som finns med en sådan kurs. Forskningsläget visar att elever på yrkesprogram inte nödvändigtvis efterfrågar en historiekurs och att den komprimerade undervisningstiden inte alltid räcker till för att avhandla kursplanens centrala innehåll. Dessutom visar Skolinspektionens kvalitetsgranskningar att elever inte ser historiekursen som meningsfull och att det sällan finns ett samband mellan undervisningen och examensmålen. Den teoretiska ansatsen tar sin utgångspunkt i Basil Bernsteins klassifikation- och inramningsbegreppet, med huvudfokus på inramningen. Enligt Bernsteins teori är undervisningen på yrkesprogram ofta präglad av stark inramning, vilket innebär att läraren äger stor kontroll över undervisningssituationen. I studien har sju historielärare intervjuats. De resultat som presenteras i studien påvisar tendenser som ligger i linje med forskningsläget. Lärarna i studien anser att det finns problem med elevers bristande motivation och förkunskaper, och att denna ramfaktor präglar undervisningen i stor utsträckning. Hur lärare hanterar de utmaningar och svårigheter som uppstår i klassrummet varierar men det framgår ändå att lärarna har någon sorts beredskap. Merparten av lärarna i studien anser att elever med bristande förkunskaper och motivation gagnas av en undervisning med stark inramning, men att kursplanens centrala innehåll är så pass omfattande att läraren tvingas välja undervisningsmetoder med svagare inramning. De undervisningsmetoder lärarna använder präglas av såväl stark som svag klassifikation. Det framkommer även att lärarna anser att det centrala innehållet i kursen är för omfattande i förhållande till undervisningstiden.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)