Att lära sig om sitt lärande : En läromedelsanalys om lärstilar och studieteknik i läromedel för årskurs 4-6

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att belysa likheter och skillnader i hur läromedel för svenskämnet årskurs 4-6 utformar uppgifter med hänsyn till olika lärstilar och studieteknik. För att göra detta valdes två läromedel ut, läroboken Prima Svenska 6 och det digitala läromedlet Clio. Valet av dessa baserades på ett intresse att jämföra ett analogt läromedel med ett digitalt. Utifrån syftet formulerades sedan tre frågeställningar; Vilka lärstilar förekommer i läromedlens uppgifter och i vilken grad? Hur stor del av uppgifterna innefattar 3–4 lärstilar respektive 1–2 lärstilar? Hur erbjuder läromedlen kunskap om studieteknik? Analysverktyget som används för att besvara frågorna är The Dunn & Dunn Learning Styles Model som är en modell vilken syftar till att identifiera påverkansfaktorer för en individs lärande. Det finns 21 faktorer i modellen som påverkar en individs lärstil, denna studie har avgränsats till att undersöka en av dessa faktorer, de perceptuella preferenserna. Dessa är det visuella, det auditiva, det taktila samt det kinestetiska och avser sinnena. Analysen utgår även från den metakognitiva teorin för att undersöka hur läromedlen bidrar till att utveckla studieteknik då metakognition handlar om att få kontroll över sitt lärande. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv på lärande då läromedel och dess instruktioner ses som en stödstruktur och kan därmed få ett liknande utfall som när lärande sker mellan individer. Genomförandet av analysen består av både en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys av ett jämförbart antal uppgifter i de båda läromedlen. Uppgifterna kategoriseras in efter de olika perceptuella preferenserna och sammanställs för att få fram ett resultat om de olika lärstilarnas representation. Utefter nyckelord ur den metakognitiva teorin tas sedan exempel på studieteknik ut i respektive läromedel för en närmare analys i den kvalitativa delen av studien. Resultatet som presenteras är att majoriteten av uppgifter i båda läromedlen är av visuell karaktär. En skillnad gällande det auditiva visar att Clio har en högre andel auditiva uppgifter än Prima vilket kan förklaras av att många av Clios visuella uppgifter även erbjuds auditivt. Båda läromedlen har en underrepresentation av taktila och kinestetiska uppgifter vilket kan försumma elever som lär sig bäst på de sätten. Prima har en betydligt högre andel uppgifter som representerar 3–4 lärstilar än Clio, vilket kan underlätta i syfte att få uppgifterna att tilltala fler elever. Båda läromedlen har ett separat område som explicit lär ut studieteknik. Dock så synliggjorde den kvalitativa analysen att Clio erbjuder en bättre genomgående struktur av studieteknik än Prima, då reflektion över sitt lärande, strategier som presenteras och förklaras samt möjligheten till olika lösningar ges kontinuerligt. Slutsatsen av detta blev att en underrepresentation av uppgifter som innefattar fler lärstilar möjligen kan kompenseras av en stark genomgående struktur av studieteknik. De sammantagna resultaten visar på skilda strukturer i hur lärstilar och studieteknik kan behandlas i läromedel, och att olika tillvägagångssätt är möjliga. Båda de analyserade läromedlen har fördelar och utvecklingsmöjligheter på de områden som studiens frågeställningar berör.