Estetikens förutsättningar och barns subjektskapande i förskolans vardag

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Högskolan Väst/Avd för utbildningsvetenskap och språk; Högskolan Väst/Avd för utbildningsvetenskap och språk

Sammanfattning: Bakgrund: Estetiska aktiviteter inom pedagogisk verksamhet har sitt ursprung i konstnärliga uttryck såsom bildkonst, skulptur, musik, teater, dans och diktning. Estetiska aktiviteter spelar en viktig roll i förskolan men det finns stora skillnader i omfattningen samt i formerna av estetiska aktiviteter som förskolebarn får möjlighet att delta i. Enligt förskolans läroplan innebär förskolans uppdrag att ge barnen kunskaper i att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer som bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse (Skolverket, 2016). Det framgår att dessa ska utgöra både innehåll och metod i förskolans verksamhet för att främja barns utveckling och lärande. Studien undersöker pedagogers uppfattningar om estetiken och hur de arbetar med estetiken i praktiken, samt hur förskolans material och miljö organiseras med fokus på de estetiska uttrycksformerna bild, musik och sång, dans och rörelse, och drama. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar som behövs för att utveckla barns estetiska utveckling och lärande. Metod: Denna studie är en kvalitativ studie där vi genomfört intervjuer och observationer som kompletterats med foto av material och miljö, från totalt tio förskolor. Intervjuerna spelades in och observationerna kompletterades med särskilt skrivet observationsprotokoll. Resultat: Det framgår av analysen att pedagogerna förminskar sin egna yrkesroll i betydelsen av egna kunskaper, av att vara den som inspirerar och av att vara handledaren. Pedagogerna ser sig själva som medforskare och de uttrycker att det är barnen som styr. Analysen visar att det finns ett synsätt som innebär att den estetiska undervisningen ska ske i barnens eget utforskande och att barnen inspirerar varandra. Miljön i förskolorna varierade både i struktur-, tillgänglighet- och variation av material. Organiseringen av material saknar på de flesta förskolor en medveten struktur och det fanns sällan något som fungerade som inspiration till estetisk verksamhet. Men analysen visar även att det finns de pedagoger som möjliggör för estetisk verksamhet genom en medveten struktur av material och genom att introducera dessa. I analysen framgår även att hur pedagogerna uppmuntrar barnen till att utveckla estetiska uttryckssätt och kunskaper i bild, musik och sång, dans och rörelse är beroende av pedagogens egna kunskaper och intresse inom det estetiska ämnet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)