Måste 15-åringar kunna skriva krönikor? : Förekomsten av genreord, och deras betydelse, i nationella prov i svenska och svenska som andraspråk 1985-2014

Detta är en M1-uppsats från Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

Sammanfattning: Många vetenskapliga studier har visat att lärare påverkas av nationella prov. Uppgifterna som förekommer på proven, samt de medföljande bedömningsanvisningarna, har betydelse för hur lärare ser på vad som bör prioriteras i undervisningen och hur elevers resultat ska bedömas. Därför är det viktigt att undersöka vilken kunskapssyn som förmedlas i de nationella proven. Syftet med den här studien är att analysera vilken syn på textkvalitet som förmedlas på de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk för åk9. För att utforska ämnet gjordes dokumentstudier av delprov C (skrivdelen) från 1985 till 2014, med fokus på förekomsten av genreord och deras betydelse i relation till bedömning av textkvalitet. Skrivuppgifter och bedömningsanvisningar analyserades och jämfördes. Resultatet visar att genreord används i samtliga uppgiftsinstruktioner efter 2002. Vanligast är genreord från medievärlden, till exempel krönika och debattartikel. I bedömningsanvisningarna används genreorden inkonsekvent och de betonas olika beroende av genre. Ett tydligt resultat är att genreträff inte är det viktigaste kriteriet för att bli godkänd, trots att uppgifterna ger sken av att genreträff är viktigt. Viktigare för bedömarna är att texterna, oberoende av genre, har ett rikt innehåll och en röd tråd. I avslutningen diskuteras resultatens betydelse för undervisningen i svenska och svenska som andraspråk.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)