Iskalla maffiasvek : En kvantitativ innehållsanalys om hur organiserad brottslighet gestaltas i svensk nyhetsmedia

Detta är en Kandidat-uppsats från Karlstads universitet/Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013); Karlstads universitet/Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013)

Sammanfattning: Brott är generellt sett ett område som motsvarar många kriterier för nyhetsvärdering inom journalistiken och ämnet lockar till läsning. När media rapporterar om olika händelser i världen får därför framförallt våldsbrott mycket publicitet. Det finns tidigare forskning som visar att medias frekventa rapportering om brott skapar en obefogad rädsla hos befolkningen. Mycket forskning kring brott i media finns både nationellt och internationellt, men denna studie fokuserar på en viss typ av brottslighets plats i media som inte alls är lika utforskat, nämligen organiserad brottslighet. Vi tittar på hur den organiserade brottsligheten gestaltas i svensk nyhetsmedia, vilka skillnader det finns i rapporteringen av denna typ av brott i jämförelse med annan kriminalitet, samt om rapporteringen i morgonpress och kvällspress skiljer sig från varandra. Undersökningen gjordes genom en kvantitativ innehållsanalys på 200 artiklar. Hälften av dessa var publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som representerar morgonpress medan den andra hälften hämtats från Aftonbladet och Expressen som i undersökningen representerar kvällspress. Artiklarna är också uppdelade där 100 stycken behandlar organiserad brottslighet och de resterande 100 annan typ av kriminalitet. Undersökningen visade att rapporteringen om de olika typerna av brott skiljer sig. Organiserad brottslighet får mer fysisk plats i tidningarna då de i fler fall finns med bilder. Denna typ av kriminalitet framställs som ett större hot/risk än annan brottslighet, händelser gestaltas mer förstorat, och bilderna i dessa artiklar förstärker ofta en hotfull känsla. Organiserad brottslighet gestaltas som farligare än annan brottslighet. Vi såg utöver detta också skillnader i de olika typerna av press. Kvällspress skriver på ett mer förstorat sätt om organiserad brottslighet än vad morgonpress gör, vilket i denna studie innebär att de använder fler ord som endast finns där i syfte att förstärka olika känslor. Kvällspress använder sig också mer av bilder för att befästa de känslorna artikeln ska förmedla. Med stöd av dagordningsteorin, nyhetsvärdering och nyhetsurval, gestaltningsteorin samt kriminaljournalistik har vi utefter våra resultat analyserat och diskuterat vår forskningsfråga. Vi förstår varför organiserad brottslighet får mycket plats då den uppfyller kriterier för att skapa mediedramaturgi, men anser att det kan vara problematiskt då media med hjälp av sin gestaltning kan skapa en obefogad oro och rädsla bland publiken. Detta påverkar inte bara individen utan även samhället i stort eftersom människors bild av den kriminella världen kanske inte stämmer överens med verkligheten. Eftersom detta kan ge effekt på hela samhället anser vi att studien är relevant för makthavare i landet och Polismyndigheten. Under denna studie har det framgått att forskning om organiserad brottslighet är begränsad. Det finns dåligt med statistik och fakta om denna typ av brott och vi ser gärna att man i framtiden forskar vidare i fältet. Som påbyggnad av detta finns det inte heller mycket forskning att hitta om organiserad brottslighet i förhållande till media. Detta saknas framförallt i svensk forskning och vi skulle gärna se framtida svenska forskare fördjupa sig mer i detta område, till exempel genom en liknande studie, med ett större empiriskt material, för att få en ännu bättre bild av gestaltningen av organiserad brottslighet i media. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)