Hur skapas förutsättningar för kommersiella verksamheter i bottenvåningar i nybyggnadsområden?

Sammanfattning: Studien undersöker hur förutsättningar för kommersiella verksamheter i nybyggnadsområden skapas. Detta genom att göra en litteraturstudie där motiveringar för kommersiella verksamheter i bottenvåningar undersöks, genom att intervjua olika aktörer verksamma i byggprocessen, studera hur svenska plandokument kan användas samt undersöka nybyggnadsområdet Hjorthagen i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm och komma med förslag på läget där hade kunnat förbättrats. Resultaten som erhölls var att kommersiella verksamheter i bottenvåningar är gynnsamma då det är i linje med gällande preferenser, bidrar till närhet och stadsmiljön, blir positiva inslag i stadsrummet, skänker trygghet samt bedöms ha en framtida relevans. Intervjuerna och efterföljande diskussion resulterade i de fysiska rekommendationerna att blanda bostäder och arbetsplatser, planera för tät bebyggelse, förlägga lokaler i kluster, planera efter solljus, tillgängliggöra för bilister, bl.a. genom parkering och angöring, planera för ändrade förutsättningar i stadsdelen, bygga ut redan befintliga stadsmiljöer samt placera lokaler i attraktiva platser, vid kollektivtrafiknoder och vid välintegrerade gator. De organisatoriska förutsättningar som erhölls var att arbeta för lokaler i tidigt skede, att kommunen bör vara pådrivande instans och att byggherrar på att ha en gemensam strategi för verksamhetstyper. Vidare föreslås att kommunens översiktsplan bör användas för att skapa förutsättningar för täta och funktionsblandade miljöer, att planprogrammet innefattar en initial analys där konkreta mål formuleras, detaljplanen styr mot identifierade mål och att markanvisnings- och exploateringsavtal kan användas för att ställa krav på byggherrar samt avtala eventuellt ekonomisk kompensation mot dessa. Studien av stadsdelen Hjorthagen visade att caféer och restauranger är den vanligaste verksamhetskategorin medan delområdet Storängstorget innehåller flest verksamheter. Förutsättningarna i området är tämligen goda avseende sol, täthet, klustereffekter och integration av gatunätet medan fördelningen mellan arbetsplatser och boende samt relationen till kollektivtrafiknoder var sämre. Detta adresseras i åtgärdsförslagen som föreslår lokaler bottenvåningar i husen närmast befintliga busshållplatser samt en omplacering av Storängstorget till Bobergsgatan.