I valet och kvalet : En studie om grundskoleelevers gymnasieval

Detta är en Magister-uppsats från Linköpings universitet/Institutionen för beteendevetenskap och lärande

Sammanfattning:

Syftet med studien är att kartlägga i vilken grad vad och vilka påverkar gymnasievalet för ungdomar i årskurs 9. Dessutom ska jag försöka belysa dessa ungdomars motivation och förväntningar i fråga om gymnasiet mot bakgrund av attityd till dem själva och grundskolan, men också hur deras planer kan förstås och hur deras faktiska situation ser ut när de står i begrepp att välja gymnasieskola. Ett personligt intressegrundade gymnasieval har gjorts möjligt då ungdomarna har möjlighet att söka till gymnasieskolor över hela landet och det finns massor av utbildningsalternativ. Allt fler friskolor och lokalanknutna utbildningsutbud tillsammans med skolpengssystemet innebär att valfriheten ökat och gymnasieskolorna har blivit konkurrensutsatta och måste därför marknadsanpassas. Studien utgår ifrån en kvantitativ surveyundersökning och bygger på en enkätundersökning med 624 elever i årskurs 9 på fyra skolor i tre landsortskommuner.Resultatet visar att:• Det finns en relation mellan ungdomars syn på sig själva och graden av intresse för skolan och motivationen att plugga. Tjejer beskriver sig i högre grad som motiverade, intresserade, ambitiösa och målmedvetna än vad killar gör. Var fjärde tjej ser sig själv som stressad. Killar beskriver sig i högre grad som trygga än vad tjejer gör.• Sex av tio ungdomar menar att de är intresserade av skolan och känner sig motiverade att plugga, vilket säkert motiverar dem att aktivt välja till gymnasiet. 90 % av ungdomarna i undersökningen ansåg att det var viktigt för dem att lyckas med skolarbetet oavsett deras attityd till högstadiet och skolarbetet.• 34 % av ungdomar påverkas av utbildningsalternativ som sammanfaller med deras personliga intressen och som inte finns i deras hemkommun. Mer än tre fjärdedelar av ungdomarna ansåg att möjligheten att fritt få söka till gymnasieskola över hela Sverige skulle ge dem fler och bättre valmöjligheter.• De allra flesta, oavsett kön, förväntar sig att det ska bli roligt, intressant och spännande att börja gymnasiet.• Föräldrarna är de personer i ungdomars omgivning som de anser påverkar dem mest i valet av gymnasieskola. Det är också föräldrarna som ungdomarna pratar mest med under valprocessen oavsett kön.• Studie- och yrkesvägledaren var också en person som ungdomarna ansåg kunde påverka dem i deras val, men som de i dagsläget inte ser som någon som de pratar med.• För att informera sig om vilket utbud det finns av gymnasieskolor och utbildningsalternativ använder sig majoriteten av ungdomar i första hand studie- och yrkesvägledaren i kombination med Internet och broschyrer från olika gymnasieskolor.• Hur en gymnasieskola profilerar sig och vilken kommunikationsstrategi de använder har stor påverkan på ungdomar som står inför att välja till gymnasiet. Det som påverkade ungdomarna mest var att de fick besöka skolan, titta på verksamheten och lokalerna. Åtta av tio ungdomar ansåg sig påverkas av elever som går/har gått på skolan och lika många menar att det viktigt att skolan har ett bra rykte.Min slutsats är att ungdomar som går i årskurs nio och deras valhandlingar grundas i relationen mellan utbildningssystemets strukturella möjligheter och vad ungdomar anser påverka dem och vad som är viktigt för att de ska nå sina personliga mål. Eleverna definierar, förstår och förhåller sig till kvasimarknadens löften på olika sätt, beroende på de lokala förutsättningarna och sammanhangen. Det är dags för varje enskild gymnasieskola som har förvandlats till en kvasimarknad att sluta stirra blint på konkurrenternas utbud och titta på vad eleverna vill ha och hur de påverkas.Min förhoppning är att denna undersökning kan ligga till grund för många samtal, på gymnasieskolor runt om i Sverige, om vad och hur olika faktorer och personer påverkar ungdomar i deras val av gymnasieskola.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)