Den ideella räknestugans matematik : Volontärers föreställningar om och undervisning i matematik

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från KTH/Lärande

Sammanfattning: I det svenska undervisningslandskapet har extraundervisning, från både privata och offentliga aktörer, under senaste decenniet fått en mer och mer betydelsefull och naturlig plats. Där både ideella och vinstdrivande organisationer under de senaste årtionden erhållit statliga subventioner eller bidrag. Det blir därför viktigt att skapa en förståelse för vilken typ av matematikundervisning som ges av dessa organisationer. Av särskilt intresse för denna studie är de ideella organisationerna, och dess volontärer, som erbjuder kostnadsfri undervisning i form av räknestugor i matematik för elever från gymnasieskolan. Tidigare forskning om de svenska ideella räknestugornas undervisning och dess volontärer lyser med sin frånvaro. Syftet med detta arbete är att skapa förståelse för verksamheten inom de ideella räknestugorna, dess volontärer och vilken matematikundervisning som där ges. För att undersöka volontärernas undervisning så genomfördes dels intervjuer med volontärerna, om deras föreställning om matematik som ämne och om matematikundervisning, dels observationer av volontärernas undervisning inom räknestugans verksamhet. Analys och tolkning av observationer och intervjuer tar utgångspunkt i tidigare forskning om lärares föreställning om matematik, lärande och dess undervisning. De intervjuade och observerade volontärerna gav en samstämmig bild, där föreställningen av matematik som kom till uttryck i intervjuer stämde väl överens med vad som observerades i undervisning. Av den tidigare forskningens tre föreställningar av matematiken gav de intervjuade och observerade volontärerna uttryck för två av de tre föreställningarna. Matematik som verktyg var ett förhållningssätt som uttrycktes av samtliga volontärer i både intervju och undervisning. Perspektivet matematik som problemlösning uttrycktes inte av någon av volontärerna i undervisning, och hade en tämligen tillbakaskjuten roll i den föreställning om matematik som uttrycktes i intervjuer. Slutsatsen är att utifrån vilka föreställningar av matematik som synliggörs inom undervisning kan räknestugor medföra vissa begränsningar sedda som undervisningsform, då den observerade undervisningen primärt gav uttryck för en föreställning om matematik som verktyg. Medan de platonska synsätten förekom till viss del och föreställningen av matematik som problemlösning ej kom till utryck i undervisningen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)