Att leva med epilepsi : En litteraturstudie

Detta är en M1-uppsats från Blekinge Tekniska Högskola

Sammanfattning: Bakgrund: Ett epileptiskt anfall är ett retningstillstånd i hjärnvävnaden som utlöses av en plötslig, okontrollerad elektrisk urladdning i hjärnans nervceller. Vid sjukdomen epilepsi innebär det att individen har tendens att få återkommande, oprovocerad ökad elektrisk aktivitet i hjärnvävnaden som därmed utlöser epileptiska anfall. Vid ett epileptiskt anfall kan medvetandet vara påverkat, och antingen motoriska eller sensoriska symtom kan uppstå. Som sjuksköterska är det betydelsefullt att ha förståelse för hur individen själv upplever sin sjukdom och hur dennes livsvärld ser ut, för att kunna skapa en god omvårdnad med individen i centrum. Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers upplevelse av att leva med epilepsi Metod: Till studiens syfte valdes en kvalitativ litteraturstudie som baserades på 14 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes fram från databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna analyserades med inspiration av Lundman och Hällgren Graneheims manifesta innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det att personerna med epilepsi upplevde att de tappade kontrollen över livet. Sjukdomen påverkade dem både kognitivt och psykiskt. De upplevde att deras sociala liv och de sociala relationerna blev påverkade av sjukdomen. Slutsats: Sjukdomen påverkade individerna på olika sätt och gav upphov till många känslor kring den nya livssituationen. Upplevelsen såg olika ut från person till person. Som sjuksköterska var det av stor betydelse att ta del av patientens livsvärld för att kunna lindra lidandet. Genom den kunskap som erhölls kunde detta bidra till en helhetsbild av patientens livsvärld och kunde bidra till att sjuksköterskan kunde anpassa omvårdnaden ännu mer efter patienten, samt hjälpa denne att hantera sin sjukdom i det vardagliga livet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)