Äpplestekel (Hoplocampa testudinea Klug) : prognos och övervakning i svenska äppelodlingar

Sammanfattning: Denna studie genomfördes i samspel med en forskargrupp inom området växtskyddsbiologi, avdelningen för integrerat växtskydd på SLU Alnarp. Undersökningen gick ut på att övervaka Äpplestekelns flygningsperiod utifrån en prognosmodell baserad på en temperatursumma samt att validera modellen under svenska förhållanden. Studien genomfördes tillsammans med sex odlare för att samla underlag hur stekelns flygningsperiod förhåller sig mellan olika odlingar samt för att se om äpplestekeln har enkel- eller dubbeltopp i flygningen. En dubbel topp eller en utdragen svärmning kan innebära att det finns ett behov för en upprepad behandling. I försöket skedde övervakningen av äpplestekeln på Trädgårdslaboratoriet i Alnarp med hjälp av 8 vita klisterfällor (Rebell bianco) för daglig avräkning. 6 Rebell fällor skickades även in succesivt av sex odlare lokaliserade i södra Sverige för avräkning och sammanställning. Målet är att underlätta beslut om bekämpningstillfällen genom att definiera äpplestekelns flygningsmönster. Prognosmodellen validerades och visade att mellan de olika odlingarna finns det tydliga tendenser till två toppar i äpplestekelns flygningsperiod. I de sydligaste odlingarna stämde prognosmodellen väl överens under svenska förhållanden medan de något nordligare odlingarna fick fångst tidigare än uträkningen förutspår med avseende på daggraderna. Prognosmodellen behöver vidareutvecklas utifrån svenska förhållanden. Litteraturundersökningen i arbetet ska ge läsaren en bakgrund kring äpplestekelns biologi, taxonomi, skadebilder och biologisk kontroll. Litteraturstudien inkluderar även äpplestekelns visuella attraktion med fokus på visuella faktorer som nyans, form och storlek. Utifrån litteraturundersökning kunde en sekundär slutsats dras om att äpplestekeln attraheras av nyansen och reflektionsmönstret av vitt underlag medan storlek och form på objektet var mindre relevant vid värdval.