Rätt att komma till tals? - En undersökning av inkorporeringen av barnkonventionen och föreslagna lagändringar i SOU 2017:6 i ljuset av artikel 12.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Författare: Clara Kampe; [2019]

Nyckelord: familjerätt; Law and Political Science;

Sammanfattning: I FN:s barnkonvention, som år 2020 kommer inkorporeras och bli svensk lag, regleras barns rätt att komma till tals. Denna rättighet, som stadgas i konventionens tolfte artikel, ställer krav på att barn ska få uttrycka sina åsikter och få dessa åsikter beaktade samt få höras i alla förfaranden som rör dem. Art 12 är en av konventionens grundläggande och vägledande artiklar. Sverige har dock fått kritik, både från FN:s barnrättskommitté och inom det nationella lagstiftningsarbetet, för att rättigheten inte tillgodoses till fullo i mål om vårdnad, boende och umgänge. I den här uppsatsen undersöker jag inkorporeringen av barnkonventionen samt ett antal föreslagna lagändringar i SOU 2017:6 rörande barns rätt att komma till tals i mål om vårdnad, boende och umgänge. Förutom att undersöka förändringarna ställer jag dem även i förhållande till art 12 för att se huruvida de kan anses tillgodose kraven som där ställs. För att genomföra undersökningen använder jag mig huvudsakligen av kritisk rättsdogmatisk metod. Förutom de grundläggande kraven ställer art 12 krav på frihet, information, samt trygga och barnanpassade förfaranden. Genom de kommande och möjliga förändringar inom svensk rätt finns möjligheter att uppfylla flera av dessa krav. De åtgärder som indirekt följer av inkorporeringen, som kartläggning samt fortsatt transformering av konventionens bestämmelser, kan på sikt stärka kraven i art 12 i regleringen för mål om vårdnad, boende och umgänge. De förändringar som kan ske genom de föreslagna lagändringarna; en ändrad formulering i föräldrabalken (FB) av rätten att komma till tals, en rätt till information samt barnets röst som utgångspunkt, kan även de stärka flera av kraven i art 12. I förändringarna saknas dock ett tydligt fokus på kravet på trygghet och barnanpassade förfaranden.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)