Bolånetaket : Dess effekter på prisutvecklingen på bostadsrätter

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Bygg- och fastighetsekonomi; KTH/Bygg- och fastighetsekonomi

Sammanfattning:

För att minska risken för de konsumenter som belånade stora delar av sin bostads värde införde Finansinspektionen i oktober 2010 ett bolånetak som begränsar möjligheten att belåna bostaden till 85 % av dess marknadsvärde. Vi har i denna uppsats valt att inrikta oss på de priseffekter detta bolånetak har haft på bostadsrättsmarknaden i Stockholm. För att avgöra vilka effekter denna reglering haft har vi försökt klarlägga vilka potentiella köpare som främst påverkas av regleringen och hur de reagerar som följd av den. Vi har valt att genomföra ett antal intervjuer med sakkunniga på området, fastighetsmäklare, banktjänstemän och andra med stor insikt i bostadsmarknaden . Vi har med stöd av dessa intervjuer fört resonemang kring effekterna bolånetaket haft och slutligen försökt besvara de frågeställningar vi haft. De personer som har svårt att få ihop tillräckligt med eget kapital för att finansiera ett bostadsköp har sannolikt ingen tidigare bostad att sälja. Det vi har kommit fram till är att det i Stockholm redan innan bolånetakets införande var svårt för förstagångsköpare att klara av ett köp ensam. Det är väldigt vanligt att de som köper sin första bostad får hjälp av framförallt sina föräldrar som har gott om eget kapital, ofta i form att ett stort låneutrymme i den egna bostaden. Vidare har det höjts röster om att mängden blancolån skulle öka men det finns i dagsläget inget som tyder på att detta skett. Sammanfattningsvis kom vi fram till att de som utestängs från bostadsrättsmarknaden är de marginalkunder som innan regleringen hade svårt att hävda sig i budgivningar och således inte är drivande i prisbildningen. Detta gör att det endast blir marginella priseffekter på bostadsrättsmarknaden i Stockholm.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)