”Bäst-sökare” i vardagen En studie av ett förändringsarbete på Abba Seafood

Sammanfattning: Följande är en studie som tar sin utgångspunkt i ett förändringsarbete som pågår på Abba Seafood. Initiativet till en förändring har tagits på ledningsnivå där målet är få till stånd en förändring inom kulturen, genom att ta avstamp från ett mer problemorienterat förhållningssätt till ett mer lösningsorienterat. Syftet med uppsatsen är att undersöka de föreställningar som ledningsgruppen respektive produktionspersonalen har gällande den pågående förändringsprocessen och att ställa dessa i förhållande till varandra. Studien avgränsas till att fokusera på hur förändringsarbetet tagit sig uttryck inom produktionen i Kungshamn samt på en ledningsnivå, övriga delar av företaget är således inte inkluderade i denna studie. För att uppnå studiens syfte användes följande forskningsfrågor: ”Hur uppkom förändringsinitiativet och vilka uttryck har det tagit sig inom ledningen respektive produktionen?”, ” Hur kan Abba Seafoods förändringsprocess beskrivas utifrån olika förändringsstrategier? ”Vad krävs för att implementeringen av ett förändringsarbete skall nå samtliga led inom en organisation?”. Fallstudien genomfördes i form av öppna intervjuer med två representanter från ledningen och produktionens fackliga klubbordförande. Vi genomförde även 21 strukturerade intervjuer med representanter från produktionen. Intervjuguiderna baserades delvis på resultatet av en medarbetarenkät från 18 mars 2011 som vi sammanställde. De olika intervjuerna och enkätresultatet bidrog till en ökad helhetsbild av företaget, vilket vidare underlättade processen att ställa de olika nivåernas subjektiva uppfattningar i förhållande till varandra. Vid analysen av resultatet använde vi oss av en teoretisk ram som baseras främst på tre förändringsstrategier; Organizational Development, planerad förändring, kulturförändring och Appreciative Inquiry. Den sistnämnda förändringsstrategin uttrycks vara den metod som tillämpas av Abba Seafoods ledning i det pågående förändringsarbetet. Den teoretiska ramen har även kompletterats med forskning med fokus på bland annat beteendeförändringar, bakomliggande faktorer till organisationsförändringar och teori som påvisar komplexiteten vad gäller att finna endast en tillämpbar förändringsstrategi på en övergripande nivå. Vi fann genom vår studie att uppfattningarna gällande det pågående förändringsarbetet har tagit sig uttryck på olika sätt inom organisationen. På ledningsnivå beskrivs den pågående förändringen som en kulturell förändring, sålunda inte en förändring som har till syfte att inom den närmsta framtiden ändra strukturer samt de rådande arbetsförhållandena inom företaget. Merparten av intervjupersonerna från produktionen framhöll dock att de förändringar som de hittills märkt av är ett resultat av förändrade arbetsförhållanden i form av ökad arbetsbelastning som ett led av mer rotation mellan avdelningarna, inhyrd personal samt ett nytt affärssystem. Återkommande begrepp som framkommit under studiens gång är kommunikation och delaktighet. Genom delaktighet uppstår engagemang, vilket kan ses som en förutsättning att få till stånd en implementering. Utifrån studiens teoretiska ram som ställdes i förhållande till det empiriska materialet framkom såväl likheter som skillnader mellan teori respektive empiri. Ett resultat som ger indikationer på att det inte finns ett bästa sätt att få till stånd en förändring, utan att ett förändringsarbete kan bygga på en kombination av flera förändringsstrategier för att nå ett önskvärt resultat. Avslutningsvis presenteras studiens slutsatser i en modell utifrån Gill Widells forskning som påvisar komplexiteten vad gäller produktionens reaktioner på ledningens olika förändringsinitiativ.