Hur det systematiska arbetsmiljöarbetet och kvalitetsutvecklingen samverkar inom äldreomsorgen i en kommun

Sammanfattning: Arbetsmiljöverket gav år 2009 kommun K anmärkning för bristande rutiner beträffande årlig uppföljning i det systematiska arbetsmiljöarbetet, vilket har föranlett ett kommunövergripande arbetsmiljöarbete från HR avdelningens sida bl.a. i form av utbildningsinsatser. HR avdelningen inom kommun K har velat se resultat av förvaltningarnas arbete med rutinerna inom området och har eftersträvat effekter av arbetsmiljöarbetet som helhet, även om sjukfrånvaron har bedömts som låg.    Syftet med denna studie har varit att undersöka hur rutiner i det systematiska arbetsmiljöarbetet kan förbättras och hur de kan bli integrerade i den dagliga verksamheten i samverkan med kvalitetsutvecklingsarbetet inom äldreomsorgens verksamhet i kommun K.     Materialet har varit 15 enhetschefer med operativt ansvar för ca 30-45 medarbetare (undersköterskor och vårdbiträden) per enhetschef, vilka samtliga har arbetat under socialtjänstlagen (SoL). Metoderna har varit att observera 4 arbetsplatsträffar på den operativa nivån och att genomföra 4 fokusgruppintervjuer med efterföljande återkopplingar. Med interaktiv och fenomenologisk forskningsansats har organisationens nuläge och förändring analyserats. Genom ett gemensamt lärande mellan forskare och praktiker har metoderna också haft en katalyserande effekt i en tid när behov av organisationsutveckling har funnits, samtidigt som den har fungerat som stöd för de enhetschefer som har velat uppnå förbättrade förutsättningar för sitt ledarskap.   Studien visar att tillämpningen av rutinerna i det systematiska arbetsmiljöarbetet brister inom äldreomsorgens verksamhet i kommun K. Vidare framkommer att det systematiska arbetsmiljöarbetet inte är betraktat som en strategiskt viktig fråga inom socialförvaltningen, vilket leder till brister i den psykosociala arbetsmiljön på operativ nivå. Enligt den teoretiska modellen avseende psykosociala faktorer i arbetslivet, utvecklad av Stressforskningsinstitutet i Stockholm i samarbete med Siegrist, brister det i modellens samtliga dimensioner för enhetscheferna på operativ nivå, som genom arbetskraven kan orsaka stressymptom och ohälsa.   Studien visar att arbetsplatsträffarna som forum mellan enhetscheferna och vårdpersonalen i kommun K inte följer Sveriges Kommuner och Landsting’s samarbetsavtal FAS 05’s intentioner för verksamhetsutveckling.             Av studien framkommer även att ledarskapet som enhetscheferna bedriver har effekt på vårdpersonalens arbetsmiljö och kvalitetsutvecklingsarbetet gentemot vårdtagarna. Rutinerna i det systematiska arbetsmiljöarbetet kan förbättras om organisationen skapar en kultur och ett arbetsklimat som stimulerar till ett innovativt lärande och uppmuntrar värderingar som gör att medarbetarna vill och kan engagera sig i en kontinuerlig förändringsprocess. Genom att medarbetarnas erfarenheter i samband med arbetsplatsträffarna kanaliseras och bearbetas i verksamheten kan organisationens inneboende förmåga utvecklas och ett återkommande förbättringsarbete kan uppstå, med positiva effekter på arbetsmiljö, kvalitet och verksamhetens effektivitet. Ett förändringskompetent och utvecklingsinriktat ledarskap är förutsättningen för det.