Hbtq+-personers plats i de kommunala biblioteksplanerna

Sammanfattning: Den här studien behandlar hur hbtq+-personer representeras i de kommunala biblioteksplanerna inom Region Stockholm. De frågor som ställs är på vilka sätt beskrivs arbetet med inkludering av hbtq+-personer i biblioteksplanerna, och hur inkluderas och exkluderas gruppen hbtq+ i dessa sammanhang? Det empiriska material som använts i studien är de 26 kommunala biblioteksplanernasom finns inom Region Stockholm, och specifikt de biblioteksplaner eller delar av biblioteksplanerna som behandlar folkbiblioteken i regionen. Den teoretiska grunden för studien är diskursanalys med Carol Bacchis WPR(What9s the problem represented to be) och queerteori som teoretisk ansats. Tidigare forskning visar att biblioteken  är  en  viktig  plats  för  hbtq+-personer men att bemötandet  på  biblioteken  beror  på  den individuella bibliotekarien. Den visar också att utbudet av hbtq+ litteratur är begränsat och riskerar att gallras bort då mycket av den litteraturen läses på plats istället för att lånas hem. Vidare visar forskning att styrdokument ofta inte ses som styrande. Denna studie identifierar fem diskurser: Hbtq+/sexuellläggning,  Kön/könsidentitet/könsöverskridande  identitet  eller  uttryck, Diskrimineringslagen, Normkritik och <Alla=, och den visar att hur hbtq+ inkluderas i biblioteksplanerna varierar stort. Det underliggande problemet är att människor utanför heteronormen inte känner sig välkomna, och att det därför är viktigt att hbtq+ skrivs ut i biblioteksplanerna.