En särskilt yrkesskicklig lärare? En diskursanalytisk studie av förstelärares gränsarbete
Sammanfattning: När förstelärarreformen sjösattes 2013 förändrades scenen för de svenska lärarna. Flera decenniers jämlikhetssträvanden bröts genom att en ny titel, förstelärare, introducerades som en möjlig karriärväg för ”särskilt yrkesskickliga lärare”. Reformen lämnar till de lokala huvudmännen att avgöra hur förstelärarna ska utses och även vilka uppgifter som dessa ska utföra. Reformen är den senaste i en rad reformer som introducerats i det svenska skolsystemet under de senaste decennierna; reformer som kontinuerligt har förändrat lärarnas arbetsförhållanden.Målet för denna studie är att undersöka och problematisera reformens inverkan genom att låta en grupp förstelärare i en liten kommun ge sin syn på sin nya position. Hur artikulerar förstelärarna sina krav på jurisdiktion? Hur definierar de en ”särskilt yrkesskicklig lärare”? Analysen görs på de spontana berättelser som uppstod efter att gruppen skissat kring frågan ”Var befinner du dig i skolans organisation?”De teoretiska ramverk som används är diskursanalys i enlighet med Ernesto Laclau och Chantal Mouffe (1985), men jag använder mig även av Andrew Abbotts (1988) arbete för att beskriva hur gränser skapas och uppehålls på arbetsplatser. Abbott möjliggör en definition av de arenor där förhandlingarna äger rum, och Laclau och Mouffes verktygslåda tillhandahåller medel för att dissekera diskursens element.Resultatet visar att förstelärarnas definition av ”en särskilt yrkesskicklig lärare” mer riktas mot vad läraren gör än mot lärarens personliga egenskaper. Diskursen består av fyra element. Nyckelelementet består av positionen som gör det möjligt för försteläraren att operera på flera nivåer i organisationen. Tillsammans med personliga kvaliteter skapas en grund för funktionen – att leda skolutveckling. Det synliga arbetet legitimerar förstelärarnas krav på jurisdiktion, vilket i sin tur ger tillgång till positionen. Förstelärarnas gränsarbete är i första hand riktat uppåt i organisationen. De ger uttryck för ett behov av stöd från sina rektorer och gränser för det arbete de ombeds att utföra, samtidigt som de gör anspråk på tillgång till skolutvecklingsuppgifter.Studien pekar på de spänningar som byggts in i det svenska skolsystemet efter decennier av politiskt motiverade reformer, och den belyser behovet av möjliga karriärvägar för fler lärare.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)