Powerful or Powerless? : A Study of Student Influence in a Kenyan Secondary School

Sammanfattning: Elevinflytande i skolan är centralt för individuella elevers utveckling, deras framtida deltagande i samhället och för ett lands övergripande framsteg. Med tanke på dessa aspekter är graden av elevinflytande inom skolsystemet i Kenya, ett land som siktar på att utvecklas, mycket intressant att studera. Syftet med denna uppsats är att fastställa hur utbrett elevinflytandet är i en kenyansk gymnasieskola och vad detta beror på. Undersökningen söker svar på hur organisationen för elevinflytande är strukturerad, vilka områden eleverna kan påverka och vilka problem som är knutna till elevinflytande. Rapporten studerar en kenyansk gymnasieskola i staden Eldoret. Eftersom Kenya och det kenyanska utbildningssystemet är okända fenomen i Sverige är bakgrunden i uppsatsen omfattande och placerad relativt tidigt för att på så sätt ge läsare nödvändig bakgrundskunskap. En kvalitativ metod kombinerad med Deweys och Säljös teoretiska perspektiv på elevinflytande utgör den metodiska och teoretiska grunden i uppsatsen. Intervjuer, observationer och kenyanska gymnasieskolans styrdokument används för att besvara studiens frågeställningar. Observationer kombinerade med intervjuer av rektor, ansvarig elevrepresentant, elever och lärare har genomförts i följande ämnen: Engelska, Fysik, Historia och Jordbrukskunskap. Undersökningens resultat illustrerar att grundsynen på elevinflytande samt den upprättade organisatoriska strukturen för elevinflytande utgör goda teoretiska förutsättningar för en hög nivå av inflytande. I praktiken visar dock studien att områden med övervägande hög grad av inflytande är väldigt få. Dessutom fastställs flera problem som begränsar elevinflytandet. Den här undersökningen bekräftar på många sätt tidigare forskning men utökar även forskningshorisonten. Bland annat knyter studien alla begränsande problem till avsaknaden av tydliga och konkreta riktlinjer för direkt elevinflytande i skolans styrdokument. Få direktiv finns för hur elevinflytandet bör organiseras och inom vilka områden eleverna bör ha inflytande. Vidare ger styrdokumenten inga lösningsförslag på de begränsande problem de tar upp. Dessa oklara riktlinjer skapar förvirring i skolan och är huvudorsaken till varför informanternas svar stundtals skiljer sig samt till varför nivån på elevinflytandet varierar mellan skolor, ämnen, lärare och elever. Trots att förutsättningarna är goda, i form av grundsyn och organisatorisk struktur, leder följaktligen avsaknaden av tydliga och konkreta riktlinjer till att elevinflytandet är mer begränsat än utbrett på den undersökta skolan.