Estimation of roughage intake for dairy cows based on eating time and individual intake rate

Sammanfattning: Prediktering av foderintag för mjölkkor är en viktig aspekt att ta hänsyn till både ur djurvälfärdssynpunkt men även ekonomiskt då foder är en av de största utgifterna inom svensk mjölkproduktion. Precis prediktering av foderintag är viktigt för att und-vika att över- eller underutfodra sina djur vilket i sin tur kan leda till sjukdomar hos djuren och/eller högre omkostnader. På grund av det stora behovet utvecklas det ständigt modeller för prediktering av foderintag för mjölkkor, dessa foderintagsmodeller brukar ofta vara en del av nutrit-ionsmodeller för att säkerställa att foderintaget även täcker näringsbehovet. I detta examensarbete har djurfaktorn äthastighet (foderintag i g/s) utvärderats och huruvida denna faktor kan användas framgångsrikt i en foderintagsmodell för mjölk-kor. För att ta reda på om äthastighet går att använda har variation i äthastighet mellan och inom individer undersökts samt hur förändring av äthastigheten ser ut över tid. I litteraturgenomgången listas de vanligast förekommande faktorerna som används i foderintagsmodeller samt vilken effekt de har på foderintaget. Utöver det har två fo-derintagsmodeller (Norfor och National Research Council, NRC, modellerna) grans-kats. Modellen för foderintag framtagen i detta arbete skattar grovfoderintaget för varje enskild mjölkko baserat på individuell historisk äthastighet (g grovfoder/s) samt för-väntat energibehov. Formlerna som används i foderintagsmodellen är baserade på Norfor-modellens formler som använder sig av nettoenergi (NE) medan dataseten som används registrerar energi i omsättbar energi (ME), för att omvandla ME till NE antas NE vara 60 % av ME. Data från fyra dataset från olika studier har använts som underlag för utformningen och utvärderingen av foderintagsmodellen. Totalt ingick 112 kor i försöken varav tre försök (88 kor) följde korna en hel laktation. Dagliga registreringar av foderintag, mjölkmängd, äthastighet etc. har använts när tillgängligt. Resultaten visar att äthastighet skiljer sig mellan individer men även inom indivi-den, dock verkar förändringen i äthastighet över tid vara relativt låg. Resultaten visar även att äthastighet går att använda framgångsrikt för att skatta grovfoderintag. Ut-värderingen av foderintagsmodellen visade att modellen överskattade mängden pre-dikterat foderintag jämfört med det observerade foderintaget. Modellen fungerade bäst på ett av dataseten som följde korna genom en hel laktation, på det försöket var skattningsfelet på 17 % och Root Mean Square Prediction Error (RMSPE) på 7,9 kg färskvikt ensilage, samt ett R2 värde på 0,54. Modellen presterade sämre på de övriga tre dataseten. Slutsatserna som kunnat dras utifrån detta arbete är att äthastigheter skiljer sig mellan individer och förändras långsamt över tid. Det går att skatta foder-intag på individnivå baserat på individens historiska äthastighet. Den framtagna mo-dellen behöver genomarbetas mer för att kunna fungera kommersiellt.