Hur skapas mening efter kriget? En studie om uppkomsten av det kulturella traumat i Syrien och dess effekter på de syriska flyktingarnas liv i Sverige

Sammanfattning: År 2011 utbröt den sociala och politiska revolution i Syrien som senare utvecklades till en väpnad konflikt mellan regimen och olika väpnade folkliga grupper. Under perioden mellan 2012 och 2018 eskalerade konflikten och bredde ut sig i stort sett över hela Syrien. Konsekvensen av detta var storskaligt på den humanitära nivå, då hälften av befolkningen tvingades migrera inom eller utom landet och mer än 300.000 människor dödades. Antalet syriska flyktingarna som kom till Sverige efter kriget uppskattas till över 150 000. Minnet från kriget och traumatiska händelser i Syrien lever kvar hos en stor del av de syriska flyktingarna. Studie utforskar det kulturella traumat som följde på det syriska kriget, samt försöker se hur effekterna av konflikten påverkade de syriska flyktingarna i Sverige på individnivå. Studien fokuserar på den kulturella uppsättningen av struktur, meningsbärande system och normer som för samman aktörerna. Studien försöker besvara frågor gällande hur erfarenhet från kriget och den kulturella spänningen i Syrien påverkar aktörers liv i Sverige, frågor om hur aktörers meningssystem ser ut och hur de tilldelas mening efter kriget och flyktresan. Två kvalitativa metoder genomfördes i studien; diskursanalys av 6 dokumentärfilmer som berättar om det syriska kriget, och 6 semistrukturerade intervjuer med personer som kom från Syrien efter kriget. Materialen har analyserats utifrån forskningsfältet om det kulturella traumat, där behandlas traumat som ett socialt konstruerat fenomen. Traumat refererar inte här till individens psykologiska tillstånd utan till hur den traumatiska händelsen kollektivt diskuteras, representeras och återberättas. Analysen visar hur uppkomsten av det syriska kulturella traumat utformades i linje med en narrativ konflikt mellan olika aktörer i det syriska offentliga rummet. Traumat uttryckte sig i fragmentering av det kulturella och sociala landskapet och senare omskakande av den kollektiva syriska identiteten. Detta lämnade sina spår i de intervjuade syriska flyktingarnas liv i Sverige och ledde till en individuell meningsskapandekris och identitetsproblem. Analysen visar också hur intervjupersonerna hanterade meningskrisen genom att adoptera individuell hållningen i sina sociala liv. Mening i denna hållning tilldelas till den individuella framgången och välmågan, och individen lägger inte vikt vid kollektiva aspekter av det sociala livet såsom intresse för kultur och engagemang i ett större socialt sammanhang.