Synnerligen grov misshandel - En nyklassisk triumf? - En studie kring brottet synnerligen grov misshandel och den nyklassiska skolans inflytande på brottstypens uppkomst
Sammanfattning: Synnerligen grov misshandel är en brottstyp som introducerades i svensk straffrätt år 2010, detta efter att regeringen uttryckt att straffskärpningar behövdes då man inte ansåg att de utdömda straffen var proportionerliga i förhållande till brottets allvar. Flertalet fall har sedermera hamnat i HD och hovrätterna och en praxis har skapats kring vad brottet innebär. Stort fokus läggs på hänsynslösheten och bestående men som orsakats av själva misshandeln. Att peka ut enskilda företeelser som utgör synnerligen grov misshandel är svårt utan det är hänsynslösheten och huruvida gärningen har resulterat i bestående men för det utsatta offret som står i fokus för avgörandet om misshandeln är synnerligen grov eller inte. Svensk straffrätt har de senaste 30 - 40 åren präglats av den nyklassiska skolans inflytande. Skolan förespråkar proportionalitet mellan brott och straff och ekvivalens mellan straffen för liknande gärningar. Skolan är kritisk till straffrättens möjligheter att bidra till minskad brottslighet och vill inte att straffrätten ska ha det uppdraget. Detta står i skarp kontrast till anhängare av den sociala ingenjörskonsten som anser att samhället kan och ska förändras genom lag och lagstiftning. Den nyklassiska skolans inflytande på brottets skapande är troligtvis relativt påtaglig. Förutom det faktum att dagens jurister fostrats i den rådande hegemonin så nämns principerna om proportionalitet och ekvivalens i förarbetena till brottstypens införande. På ett mer övergripande plan har dock bristen på en tydlig legitimitetsgrund lett till att straffnivåerna oundvikligen pressats uppåt. Straffskärpningar sker som en följd av att straffrätten saknar en tydlig legitimationsgrund vilket gör att den istället legitimeras av vedergällning. I ett annat system, präglat av den sociala ingenjörskonsten, skulle själva brottet synnerligen grov misshandel troligtvis ha utformats annorlunda, åtminstone gällande straffet. Syftet med straffrätten hade varit att minska brottsligheten så detta hade stått i fokus istället för diskussioner om proportionalitet och ekvivalens.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)