Pedagogers matematikstrategier för gymnasiesärskolelever.

Sammanfattning: Forskningen ger pedagogerna ökad förståelse för hur matematikundervisningen bör utformas för att ge eleverna goda förutsättningar. För att pedagogerna ska lyckas bör de använda ett varierat arbetssätt som att låta eleverna både räkna i böckerna och använda sig av laborativ matematik. Enligt Skolverket sitter många av Sveriges elever och räknar enskilt i sina böcker, så även gymnasiesärskoleleverna. Syftet är att undersöka hur pedagoger i gymnasiesärskolorna arbetar med olika typer av uppgifter i matematikundervisningen. Intresset har vuxit fram genom arbetet som pedagog och klassassistent. Undersökningen har baserat sig på intervjuer och observationer, med fem pedagoger. Resultatet av studien visar att det finns lika många matematikstrategier i undersökningsgruppen som det finns pedagoger. Vad studien har uppmärksammat är att 3/5 av pedagogerna använder i huvudsak matematikböcker som undervisningsmaterial för eleverna. Detta betyder att de flesta av pedagogerna är traditionella vilket betyder att de i huvudsak låter eleverna räkna i matematikböckerna. Studien visar att matematikspråket inte har att göra med i vilket program inom gymnasiesärskolorna, individuellt (elever med högre gran av utvecklingsstörning) eller nationellt (elever med lindrig utvecklingsstörning), som undervisningen bedrivs i. Studien visar också att många av pedagogerna använder ett vardagligt språk t.ex. fyrkant, plus och minus (som eleverna känner till) och ett fåtal av pedagogerna använder det matematiska språket t.ex. kvadrat, addition och subtraktion, för att eleverna ska få en utökad kunskap om det matematiska språket.